Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ats 12: 2 södermannalaœens ljudlära. 123
man assimilation i hœller, visar denna form icke, att
Id > U äfven då följande vokalen var svarabhakti, ty i
detta ord kunde assimilationen underlättas af ordets
förekomst i syntaktiskt mindre betonad ställning. Med detta
antagande af assimilation är naturligtvis ej förnekad
möjligheten af att II i vissa af de nämda fallen < lp. För
ett sådant fall som t. ex. pret. skulle ser jag ingen
möjlighet till att kunna afgöra, hur 41- är att uppfatta. I
lagens förra del förekommer detta ord regelbundet med II
och lika regelbundet med Id i lagens senare del. — Man
behöfver ej, synes mig, hysa några synnerliga
betänkligheter för att antaga en assimilation Id > II för en så
tidig period, som denna lags språk tillhör. Noreen,
Ge-schichte § 165, a) uppgifver, att denna företeelse visar sig
efter 1350. Och det är ju icke omöjligt, att denna
assimilation dialektiskt uppträder tidigare. För assimilation
äfven i slutljud skulle indirekt kunna tala sådana skrif
-ningar som Alb, n. pl. n. 146.13, held, n. s. m. 33. 9,
forfalb 55.5, frœncimis spiœlb 7.13, frœnscimis spiœlb 35.7
(med 41 i öfriga fall både som enkelt och sammansatt),
messu falb 7. 8, men då de direkta bevisen för assimilation
ldf> II i denna ställning äro så svaga, äro nog dessa fall
ej mycket att bygga på. Såsom indirekt stöd för
assimilation intervokaliskt kunde urjielde fattas, enär öfriga
former af detta ord alltid ha II, som vore < lp, jfr
Noreen, Orddubletter nr 95.) Mot antagandet af assimilation
talar dock värbet halda, som så ofta förekommer, men
aldrig med IL Och likaledes råkas wildi 18. 6, wilde
71.4, jfr skulle. Detta halda står i bjärt motsättning till
värbet giœllœ och blir svårförklarligt under antagandet af
assimilation. Jag kan ej förklara det så konstant
återkommande Id i halda, som utgör en så svår instans mot
antagandet af assimilation, men i enlighet med det
föregående synes det mig dock något förhastadt att utan
vidare förklara det växlande // och Id i lagens förra del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
