Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 2 SÖDERMANN ALAGENS LJUDLÄRA. 147
framhållit, kunna uppfattas såsom uppkommet af gen.
sin + prep. a i enlighet med Schlyters antagande. Kock
har opponerat sig deremot på grund af att i t. ex. UpL
förekommer sinœ mœllum, under det prep. a der aldrig
visar sig under formen œ. Men prepositionen a kan
tidigt hafva anslutit sig till gen. sin, hvarefter sina
uppfattades såsom gen. och a i ultima undergick samma
förändringar som ändelse-a:et i andra ord. Naturligtvis
är härigenom ej uteslutet det antagande af analogi-in värkan,
som Kock framställer a. st. s. 143.
f) Hvad ggh i egghin 13. 3 betecknar, är svårt att
afgöra. Den ljudenliga utvecklingen af eghin vore ejin,
jfr ei < eighi, hvaremot gli kvarstod i synkoperade kasus.
Det nysv. egen visar, att de synkoperade formernas
kon-sonantism inträngt i de osynkoperades. Andra former af
ordet i lagen äro eghen, eghin, eghit.
à) I vppenbarlika 37. l—2, vppinbara 40. 7, vppit
134. 18 synes det långa p enkelt förklaras genom
anslutning till vp, vppe vppi, jfr Bråte, Äldre
Vestmanna-lagens ljudlära s. 73. I adj. kunde pp bero på
förlängning af p före n i synkoperade kasus, jfr Kock,
Fornsvensk ljudlära s. 389; jfr ock anförda arbete, sid. 423—
424. För Brates förslag talar, såsom docent Wadstein i
nordiska seminariet i Uppsala framhållit, ^-vokalen i
ofvannämda former, jämförd med o-vokalen i opit med kort
konsonant. Cod. B har opit 134. not 8). Dubbla kons.
i adj. kan dock vara af äldre datum, jfr K. F. Johansson,
Paul-Braunes Beiträge, XV, 241 med noten.
e) I rætwissu 5.5 är kanske ss inkommet genom
anslutning till substantivet wissa ’visshet’, ’säkerhet’, jfr
rœtwisi 4. 14.
C) Om orsaken till konsonantförlängningen i tappa(s)
66.2, 83.9, 110.3,6, tappape 171.8, tappat 172.3 (jfr
tapa 83. 13) vet jag ingenting att andraga. Likaledes är
för mig oklart, hur det långa n i swinnin n. pl. 101.18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
