Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. Stenåldern och den äldre, bronsåldern.
I. Husdjur och åkerbruk.
Redan under den aflägsna forntid, då alla metaller
voro okända i Europa, träffar man här märkliga spår af
inverkan från Österns civilisation.
Hit böra vi i främsta rummet räkna boskapsskötsel
och åkerbruk. Det är nämligen utan tvifvel af Orientens
folk, som Europas lärt sig både att hålla husdjur och
att odla säd. Såväl det ena som det andra var redan
under den yngre stenåldern kändt i vår verldsdel.
Om än några af husdjuren[1] — jag tänker härvid ej
på hunden — härstamma från arter, som i vildt tillstånd
lefva eller lefvat i Europa, så är detta ej något bevis för,
att de blifvit tämda här. Då samma arter i vildt
tillstånd finnas eller funnits äfven uti Asien, då de som
husdjur ej uppträda i Europa förr än under den yngre
stenåldern, då de efter all sannolikhet tidigare förekommo i
Asien, och då man utan bestämda bevis väl ej har
anledning antaga, att samma arter tämts först i Asien och
[1] W. Boyd Dawkins, Early Man in Britain (London 1880),
sid. 295—302. — Salomon Reinach har helt nyligen (Le mirage
oriental i L’Anthropologie 1893, sid. 551) bestridt husdjurens och betviflat
sädesslagens österländska ursprung, men han har ej anfört några fakta,
som bevisa oriktigheten af det här sagda. Af vigt vore det, om man
vid undersökning af orientaliska fornlemningar från äldsta tid
tillvaratoge alla qvarlefvor af husdjur och odlade växter. Visar det sig, att
Orienten haft samma arter som Europa, och att de i det förra
området funna äro äldre än de från det senare, så är saken klar.
Rütimeyer har redan ådagalagt, att flera i Troas under mycket gammal
tid lefvande husdjur voro af samma raser som de i de äldsta
schweiziska pålbyggnaderna. Virchow, Alttrojanische Gräber und Schädel
(Berlin 1882), sid. 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/13/0002.html
