- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Trettonde delen /
10

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För att lättare förstå den nu föreliggande frågan och
de i det följande förekommande frågor, som röra
grafformerna i Orienten, torde det vara skäl att i ett
sammanhang omnämna de vigtigaste af dessa former[1].

De kunna hänföras till följande fyra grupper:

1. dösar, fristående, utan gång;

2. kammare, underjordiska, med en dit ledande horisontel eller sluttande gång;

3. kammare, underjordiska, till hvilka man kommer genom en lodrät, brunnsliknande ingång; och

4. kammare inhuggna i lodräta bergväggar, hvilka senare ofta fått likhet med hus- eller tempelfaçader.

De tre första af dessa grupper återfinnas i Europa
under den tid, med hvilken vi nu sysselsätta oss. Den
fjerde gruppen har äfven kommit hit, men först under
senare tid. Nu skola vi derföre endast betrakta de tre första,
och främst dösarna[2].


[1] Äfven andra grafformer finnas visserligen i Orienten, men de
behöfva ej här tagas i betraktande, några emedan de ej återfinnas i
Europa, andra emedan de äro så enkla och naturliga, att deras
förekomst i Europa ej är något bevis för en inverkan från Asien. Till
den senare gruppen höra de runda grafhögarna, som allmänt
förekomma både i Orienten, Europa och annorstädes. En ur dem
härledd form är pyramiden.
[2] Med »dösar» (eller »stendösar», på danska »dysser»,
»sten-dysser») mena vissa författare detsamma som grafvar af stora, ohuggna
stenar (»megalitiska grafvar»), antingen de sakna gång eller hafva
sådan. Här och i det följande användes uttrycket dösar endast om
de grafvar af detta slag, hvilka sakna gång. — Af franska och
andra forskare kallas dösarna vanligen »dolmens» (sing. »dolmen»), och
liksom det svenska uttrycket användes detta ofta både om dösar
i egentlig mening, utan gång, och om andra megalithiska grafvar.
Stundom ser man benämningen »cromlech» använd i st. f. »dolmen»,
men detta är mindre riktigt, emedan cromlech vanligen användes
att beteckna en krets af stenar. — Om dessa ursprungligen keltiska
ords etymologi och första användande i den arkeologiska literaturen
se D. Wilson, The Archæology and Prehistoric Annals of Scotland
(Edinburgh 1851), sid 68; A. de Bonstetten, Essai sur les dolmens
(Genève 1865), sid. 1; F. A. Pereira da Costa, Descripçào de alguns
Dolmins ou antas de Portugal
(Lisboa 1868), sid. 43: E. Cartailhac,
Les áges prehistoriques de l’Espagne et de Portugal (Paris 1886), sid.
145; Cartailhac i Matériaux pour l’histoire de l’homme 1886, sid. 232;
Cartailhac, La France prêhistorique, sid. 169.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:15:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/13/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free