Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mekaniska hjelpmedel, som kasierna hafva att flytta de
stora stenarna med och resa dem till väggar i dösarna[1].
Äfven i Kaukasusländerna (fig. 7) liksom på Krim
(fig. 8) och andra ställen å Svarta Hafvets norra kust
finnas dösar.[2] De flesta äro uppförda af hällar och torde
således ej höra till den äldsta tid, då dösar bygdes.
 |
| Fig. 8. Dös vid Gaspra, Krim. |
Tyvärr, känner man ännu ej med säkerhet, huru
gamla de nu omtalade dösarna i vestra Asien och
Svarta-Hafs-trakterna äro. De fynd, som i dem gjorts, äro för
få, och det är ej alltid säkert, att hvad som hittats
verkligen är samtidigt med den ursprungliga begrafningen i dösen.
* *
*
Dösen synes oss visserligen vara en egendomlig
grafform, men denna form torde dock kunna på ett naturligt
sätt förklaras. I vidt skilda länder har människan sökt
åt sina aflidna närmaste bereda hvilorum, som liknade
de boningar, i hvilka de lefvat. Dösen är utan tvifvel
en åt den döde gjord efterbildning i sten af den enkla
[1] Se äfven konung Fredrik VII:s Bemœrkninger angående oldtidens
bygningsmåde af gravkamre og de såkaldte jættestuer i (dansk)
Antiqvarisk Tidsskrift 1855 —7, sid. 88.
[2] E. Chantre, Recherches anthropologiques dans le Caucase, 1 (Paris
1885), sid. 51 följ., samt i Matériaux pour l’histoire de l’homme, XIX (1885),
sid. 545 följ. — Verhandl. d. Berliner Anthropol. Gesellsch., 1882 sid. 344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/13/0014.html
