- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Trettonde delen /
15

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hydda, i hvilken den lefvande bott. Efterbildningen är
naiv och ofullkomlig, det är sannt. Men den har
tillkommit i en tid, som var människoslägtets
barndomsålder. Ännu i våra dagar se vi barnen under deras lekar
uppföra liknande hyddor af småstenar.

*     *
*



Den grafform, som vi kalla dös, — hvilken väl i det
stora hela kan betraktas såsom bildande den äldsta af
de fyra här ofvan omtalade orientaliska grupperna, — har
tidigt kommit till Europa, tidigare än någon af de
andra tre.

Jag skall nu söka visa, på hvilken väg denna
grafform utbredt sig till Europa, till hvilka länder i vår
verldsdel den kommit, och vid hvilken tid detta inträffat.

Såsom vi redan sett, begagnas ofta uttrycken dös
eller dolmen om flera olika slag af megalithiska grafvar.
Här är emellertid nu endast fråga om fristående dösar,
utan gång.

Med afseende på kammaren kunna tre hufvudtyper
af sådana dösar urskiljas.

Den ena har en af tjocka stenblock bygd kammare,
hvilkens grundplan närmar sig en rundel eller regulier
månghörning (ofta 5-hörning eller qvadrat), och hvilken
är täckt af ett enda, vanligen mycket stort och tjockt,
på undersidan slätt, men på öfversidan kullrigt stenblock.

Den andra har nästan qvadratisk kammare, hvilken
är bygd af tunnare hällar och täckt af en sådan.

Den tredje har aflångt fyrsidig kammare, hvilken är
täckt af flera stenar.

Allt visar, att den första typen är den äldsta.

Då vi nu skola söka göra oss en föreställning om,
huru stendösen utbredt sig öfver Europa[1], vore det

[1] Kartor öfver utbredningen af »dolmens» såväl inom som
utom Europa hafva offentliggjorts både af Bonstetten i Essai sur
les dolmens
(Genève 1865) och af Fergusson i Rude Stone Monuments
(London 1872), men man kan ej af dessa kartor se, inom hvilka
områden hvar och en af de olika grafformer förekomma, som
sammanfattas under benämningen »dolmens».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:14 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/13/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free