Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 13: 1 DÖSAK. TYSKLAND OCH DANMARK. 29
mindre anspråk på att kallas dösar, ehuru de, åtminstone
till största delen, äro täckta af jord. Hit höra bl. a.
stenåldersgrafvarna i Cujavien, landet omkring Weichsel söder
om Thorn1.
I Danmark äro fristående dösar utan gång och täckta
af endast ett stenblock mycket allmänna2.
Kammaren är femsidig eller fyrsidig och omgifven
antingen af en rund (fig. 19) eller aflång (fig. 20, 21)
hög, kring hvars fot vanligen finns eller har funnits en
stensättning; i förra fallet kallas grafven »runddysse», i
det senare »langdysse» — eller på svenska »runddös»
och »långdös». Långdösarna förekomma, liksom
runddö-sarna, både i Jylland och på öarna3.
1 Verhandl. Berl. Anthrop. Ges., 1879 den 20 december, 1891
sid. 316 (Cujavien. Den egendomliga stensättningen, i form af en lång,
smal triangel med grafven vid dennas bas återfinnes äfven i senare tid;
G. Ossowski, Monuments prêhistoriques de Vancienne Pologne, L Prusse
Roy ale (Krakau 1879), pl. XXXIV). — A. Lissauer, Die prähistorischen
Denkmäler der Provinz Westpreussen und der angrenzenden Gebiete
(Leipzig 1887), sid. 22 följ. — A. Kohn oc hC. Mehlis, Materialien zur
Vor-geschichte des Menschen im östlichen Europa (Jena 1879), I sid. 83 följ.
(beskrifningarna äro tyvärr ofta oklara och okritiska) — Wiadomosci
Archeologiczne, I sid. 90, 91. — J. Zawisza, Sur Väge de la pierre polie
en Pologne i Compterendu du Congres de Stockholm 1874, sid. 263. —
L. von Jazdzewski och B. Erzepki, Posener Archœologische MiUheilungeny
III (Posen 1888), sid. 36, pl. XIII—XVI (»dolmen» helt och hållet
täckt af en hög).
2 H. Petersen, Om Stenålder ens gravformer i Danmark og der es
indbyrdes tidsforhold i Årböger for nordisk oldkyndighed 1881, sid. 299
följ. — A. P. Madsen, Afbildninger af danske oldsager og mindesmœrker,
Steenalderen (Kjöbenhavn 1868), pl. 5 följ. — A. P. Madsen, Gravhöie
og gravfund fra Steenalderen i Danmark (Kjöbenhavn 1886—). — F.
Sehested, Fortidsminder og oldsager fra egnen om Broholm
(Kjöbenhavn 1878). — E. Vedel, Bornholms oldtidsminder og oldsager
(Kjöbenhavn 1886), sid. 5 och 247.
3 I de 18 härader på Sjælland, som år 1892 voro undersökta
antiqvariskt, voro mer än 300 runddösar och 500 långdösar kända.
Årböger for nordisk oldkyndighed 1892, sid. 178 och 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
