Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 OSCAK MONTELIUS, ORIENTEN OCH EUROPA. ATS 13: 1
de andra, utgöra en mellanform mellan runddösen och
den vanliga långdösen.
Kammaren är, liksom på runddösen, antingen
femsidig eller fyrsidig; det förra är dock mycket sällan fallet,
under det de flesta kamrarna äro rektangulära. Då den
femsidiga kammaren måste anses vara i allmänhet äldre
än de fyrsidiga, kan det ej gerna bero på någon
tillfällighet, att langdösar med femsidig kammare äro
jemförelsevis korta och breda (fig. 20).
Långdösens kammare, — äfven då den invändigt har
rektangulär form, — höjer sig stundom lika mycket öfver
högens yta som de äldsta runddösarnas;. i andra fall är
endast takblocket synligt ofvan jord. Det senare är
vanligen förhållandet med de rektangulära kamrarna.
I Sverige finnas fristående dösar utan gång och täckta
af ett stenblock i Skåne, — i närheten af kusten, från
trakten af Kristianstad till Öresund, — Halland och
Bohuslän, samt på Öland (fig. 22 och 23)\ I alla andra
trakter saknas sådana grafvar. Om den yngre form af
mer eller mindre fristående stenåldersgrafvar utan gång,
som pläga kallas »hällkistor», liksom om gånggrift erna, få
vi i det följande tillfälle att tala.
1 Montelius, Sur les tombeaux et la topographie de la Suède
pen-dant V äge de la pierre i Compte rendu du Congrès de Stockholm, 1874,
sid 152 (med en karta öfver de dösar och andra stenåldersgrafvar,
som vid midten af 1870-talet voro kända i Sverige), samt Sur tine
carte de Vextension de la population en Suèds pendant Váge de pierre i
Compte rendu du Congrès International des sciences géographiques tenn à
Paris 1875 (Paris 1878), sid. 446. — Montelius, Sveriges forntid,
text, sid. 118, 136. — E. Ekhoff (och G. A. Gustafson), Bohusläns
fasta fornlemningar frän hednatiden i Bidrag till kännedom om
Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia, — A. Ahlqvist, Olands
historia och beskrifning, 1 sid. 15, 2: 2 sid. 194 (man har varit
tveksam, huruvida de 4 grafvar från stenåldern, som legat i Resmo
socken pä Öland, borde hänföras till dösar eller till fristående
hällkistor; men de synas dock snarare höra till den förra gruppen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
