Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 OSCAR MONTELIUS, ORIENTEN OCH EUROPA. ATS 13: 1
cm. i diameter och 1—2 cm. djupa, äro nämligen
anbragta i de qvaderstenar, af hvilka kyrkorna äro bygda1.
Att ett historiskt samband mellan dösarna i alla de
ofvan omtalade länderna, från sydvestra Asien till norra
Europa, finnes, är klart och har länge varit erkändt.
Frågan om arten af detta samband har emellertid
blifvit på olika sätt besvarad. Några forskare. hafva
antagit, att alla dösar äro bygda af ett och samma folk,
hvilket småningom utbredt sig öfver de i fråga varande
länderna och i Europa efterträdt grottmänniskorna, men
lefvat före de af historien kända stammarna2; enligt andra
äro dösarna i de särskilda länderna bygda af olika folk,
under det att likheten mellan alla dessa grafvar beror på
ett inflytande, som utgått från ett och samma land samt
sedan fortplantat sig från trakt till trakt. Några hafva
förestält sig, det seden att bygga dösar — antingen den
stått i samband med en invandring eller ett inflytande —
utbredt sig från Asien till Europa; andra, att den
vandrat i motsatt riktning, från norra Europa söderut3.
Vi kunna ej här ingå på någon utförlig redogörelse
för dessa frågor, och det behöfves ej heller någon
vidlyftig utredning för att visa, att dösarna icke äro bygda
af ett enda folk, samt att det inflytande, som här
1 Verhandl. d. Berliner Anthrop. GeseUsch., 1879 den 12 juli,
sid. 3, 4.
2 Bonstetten, Essai sur les dolmens, sid. 51.
3 Se bl. a. föredrag af general Faidherbe och diskussion om
denna fråga i Compte-rendu du Congrès de Bruxelles, 1872, sid. 410
följ.; samt G. de Mortillet, Sur la non-existence dyun peuple des
dol-mens i Compte-rendu du Congrès de Stockholm, 1874, sid. 252, och
diskussionen i anledning deraf. — S. Reinach, Le mirage oriental i
UAnthropologie, 1893 sid. 557 (dösarna i norra Tyskland anses af
Eeinach vara de äldsta; grafformen har derifrån spridt sig åt söder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
