Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 13: I DÖSAR. SAMBANDET MED ORIENTEN. 43
Det inflytande från Orienten, som orsakat
utbredningen af denna grafform i vår verldsdel, har således
gjort sig gällande först efter hörjan af den yngre
stenåldern.
Men om dösar ej bygdes redan under den första
delen af den yngre stenåldern, så måste det hafva funnits
andra slags grafvar då, emedan vi kunna vara
öfvertygade om, att arierna verkligen hafva begraft sina döda
allt ifrån den tid, när de invandrade till Europa.
Vi kunna då vänta, att dessa äldsta grafvar i de
länder, der man sedan lärde sig att uppföra dösar, varit
sådana som grafvarna från stenåldern i de länder, der
dösar förblefvo okända. Der har man under nu i fråga
varande tid jordat de döda antingen i naturliga grottor
eller i grafvar gräfda ungefär på samma sätt som de hos
oss nu brukliga1, således i grafvar af det slag som vi sett
vara vanligt i vår verldsdel, innan något inflytande från
Orientens grafskick gjorde sig gällande här.
Sådana grafvar från den yngre stenåldern — - så
väl naturliga grottor2 som grafvar af det andra nu
beskrifna slaget, antingen på slät mark eller täckta af en
hög — hafva också anträffats i många af de länder, der
1 M. Hoernes, Die Urgeschichte des Menschen (Wien 1892), sid.
294, 306. — L. Lindenschmit, Die Älterthümer unserer heidnischen
Vorzeit, II: VII pl. 1, II: VIII pl. 1 och Beilage (Monsheim i
Rheinhessen, nära Worms). — C. Mehlis, Der Gr ah fund aus der Steinzeit
von Kirchheim a. d. Eck in der Rheinpfalz (Dürkheim 1881). — M.
Wosinsky, Das prähistorische Schanzwerk von Lengijel (Badapest 1888
— 92), sid. 21 och flerestädes, pl. XXIV (skelett med böjda ben).—
Bullettino di paletnologia italiana, II sid. 77 (trakten af Parma), II sid.
126 (trakten af Mantova), XIII sid. 169 (grafven urhålkad i tuff,
täckt med hällar; i södra Italien) och XVI sid 52 (öster om Napoli).
2 Cartailhac, ha France préhistorique, sid. 142 följ. Om
förhållandet mellan det folk, som under den yngre stenåldern begagnade
grottor till grafvar, och den äldre stenålderns folk, se anf. arb., sid.
145, 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
