Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14: 1 KYRKOMÅLNINGAR I UPPLAND FRAN MEDELTIDENS SLUT. 7
börjat pryda gudshusen med målad dekoration. Det
berättas om biskop Arnold i Roskilde, att han i början af
1100-talet lät förnya därvarande målningar, hvilket ju
tyder på att dessa redan då hade en ej så obetydlig ålder.
Från det nämda århundradet anser man sig i Danmark
hafva målningar bevarade i Jellinge kyrka.
I Sverige torde man icke kunna påvisa sådana äldre
än 1200-talet. Bland dessa må nämnas de berömda
målningarna i Bjeresjö i Skåne samt en grupp i Småland
och Östergötland i Vrigstads, Hjelmseryds och Kaga
kyrkor. De påminna icke blott sinsemellan om hvarandra,
utan hafva äfven dekorationsmotiv, som mer eller mindre
starkt ansluta sig till utländska1. Då konstens utöfvande
denna tid, åtminstone här i norden, låg i händerna på
munkarne, förefaller det, såsom Hildebrand påpekar, mycket
antagligt, att vi här hafva ett verk af cistercienserna i
Nydala nära Vrigstad och Hjelmseryd, ett kloster, som
1144 grundades från Clairvaux. Att vi vid denna tid
hafva att göra med inflytanden från Frankrike antaga
äfven Kornerup (Aarböger for nordisk Oldkyndighed 1868
och 1884) och Petersen. Från Cluny utsändes konstnärer
till dotterklostren, på Absalons tid införskrefvos
cister-ciensermålare till Öm kloster och ännu 1808 likaledes
be-nediktiner från Paris till Bergen.
Till den romanska perioden hör ännu målningarna
i Estuna kyrka i Uppland, antagligen tillkomna ej långt
1 Den af Hildebrand, Den kyrkliga konsten under Sveriges
medeltid s. 77, afbildade bården från Vrigstad öfverensstämmer med en
sådan i Hjörlunde (Petersen, Kalkmalerier T. VII) och med den
sammastädes s. 78 återgifna kan sammanställas ett par i Slaglille och
Fjenneslev. Se Petersen T. VI och IV; jfr äfven Kraus, Die
Wand-gemälde der S:t Georgskir elie zu öberzell auf der Reichenau (1884) och
Mantz, La peinture frangaise du IX:e siécle a la fin du XVLe (1897)
s. 112 fP. Det stora af Gélis-Didot och Laffilée utgifna verket om
det franska dekorationsmåleriet har ej varit mig tillgängligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
