Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14: 1 KYRKOMÅLNINGAR I UPPLAND FRÅN MEDELTIDENS SLUT. 11
nit — väl sällan förrän mot slutet af 1700-talet? — höljt
dessa »störande, ömkliga och krassa fantasikompositioner,
där djäfvulen synts spela en hufvudroll», såsom det heter
i en skrift från 1838, författad till försvar för
öfver-kalkandet af målningarna i Litslena kyrka. De fall, där
äfven väggarna blifvit aftäckta, visa oss emellertid, att
man här icke, såsom i Råda, i flera gotländska kyrkor
och i Sigtuna, omgifvit där afbildade figurer eller scener
med ramar af målad arkitektur i gotisk stil, utan helt
enkelt nöjt sig med smala afdelande bårder.
Kapitalen eller öfversta delen af pelarne erbjuda af
samma skäl mera sällan tillfälle till iakttagelser; de synas
emellertid oftast hafva burit enstaka figurer ur bibelns
eller sagans värld.
Hvalfvens strängar äro nästan alltid väl behandlade
och bära i regeln tvärband med regelbundet växlande
färger, oftast brutna i spets såsom heraldiska sparrar;
stundom löpa utefter strängarne smalare band, veckade i
sick-sack eller slingrade kring en smal staf. På sistnämda
sätt förekomma ock slingrade räckor af blad, hvilka
än mera likna akantus, än mera eklöf1. Andra mera
sällan iakttagna motiv skall jag längre fram på sina ställen
nämna. De försök, som senare gjordes med nya, voro
oftast föga lyckade och föga ägnade att stämma med det
arkitektoniska; sådant är det flerstädes förekommande
schackbrädes-mönstret.
Själfva fälten i hvalfven ägnas åt figur-framställningar,
vanligen tre i hvarje kupa, afdelade sins emellan (då detta
ej naturligt skedde genom strängarne) af en enkel svart
bård, bestående af hela och halfva kors2; senare utbyttes
1 Sådana finnas långsåt pelarne i Wismars Marienkirche; se
Borrmanns Aufnahmen mittelalterlicher Wana- und Deckenmalereien, där
det om detta ornament heter, att det bildas af »de bekanta
akantus-mässigt formade och skrufformigt vridna bladrankorna från sen-gotiken.»
2 Återfinnes i Colbergs Marienkirche. Om denna, som äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
