Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14:1 KYRK0MÅL1SINGAR I UPPLAND FRAN MEDELTIDENS SLUT. 27
gå tillbaka öfver midten af 1400-talet, och att de hafva
uppstått i Nederländerna. Snart utgåfvos emellertid i
Tyskland flera upplagor, och bland dem finnas ett par
med bestämda data: 1470—71 ombesörjde Fr. Walter och
H. Hürning i Nürnberg en upplaga, där den latinska
texten ersatts af tysk, och redan tio år tidigare hade
Pfister i Bamberg tryckt den första typografiska. I
teckningarnes och träsnittets finhet förete de olika
exemplaren betydlig olikhet, men för öfrigt äro de icke hvarandra
mycket olika. De yngre (och sämre) sluta sig icke blott
i anordning utan äfven i detaljer troget till de äldre (och
till de yngre manuskripten), och just detta sega
fasthållande vid traditionen försvårar tidsbestämningen, i det
att t. ex. dräkterna icke lämna någon fast utgångspunkt.
I midten af taflan eller bladet hafva vi en scen ur Kristi
lif, på ömse sidor vanligen de båda gammaltestamentliga
förebilderna, ofvan och nedan de fyra profeterna;
inramningen är något växlande1. Taflornas antal är städse lika,
40 stycken, så när som i en upplaga, där kretsen vidgats
till 50: af denna är blott ett exemplar kändt, nu i Paris,
förr i Wolfenbuttels bibliotek. Texten undergår ej heller
någon större förändring; dock hafva några af de
leonin-ska verserna i de tryckta upplagorna utbytts mot nya,
så att t. ex. versen om Simson, då han söndersliter lejonet
i Constanz-handskriften lyder: »Sampson te Christe,
satha-nam leo denotat iste», men i trycket: »Ut vis Sampsonis
destruxit ora leonis»2.
Jämte Biblia pauperum gafs det en hel följd andra
blockböcker af liknande art, af hvilka somliga åtnjöto
stor popularitet. Så Ars moriendi, en framställning af
1 Afbildningar öfver den växlande anordningen finnas hos Laib
und Schwarz i inledningen.
2 I facsimil hafva två xylografiska upplagor af Biblia pauperum
reproducerats: af Berjeau (London 1859, synes mindre noggrann) och
af Einsle och Schönberger (Wien 1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
