Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
OTTO SYLWAN.
ATS 14: 1
onda och goda makters kamp om den döende, till hvilken
jag får anledning återkomma längre fram; Speculum
hu-manæ salvationis, en mycket vidlyftig kompilation, där
bilderna ur Marias och Jesu lif åtföljas af tre förebilder,
somliga de samma som i Biblia pauperum, andra nya och
af dessa en del allegoriska1; vidare den likartade
Concor-dantia caritatis (utarbetad af munken Ulrich i Lilienfeld
omkr. 1350), Canticum canticorum (allegorier från Höga
visan, syftande på Maria såsom symbol för kyrkan), Ars
memorandi (minnestaflor öfver evangeliernas innehåll),
Credo, Budorden, Fader vår (alla tre åskådliggjorda i bild),
flera serier af passionsbilder (en af dessa med namnet
Das Zeitglöcklein), Liber regum, Apokalypseii o. s. v. för
att icke tala om alla enstaka träsnitt. Om de tyska
upplagorna af dessa xylografiska alster äro de talrikaste, så
är det dock säkert, att åtminstone de till teckningar och
gravyrer högst stående, såsom Canticum och Speculum, i
likhet med Biblia pauperum visa tillbaka på nederländskt
ursprung2.
Namnet Biblia pauperum är af ganska sent ursprung;
Historia veteris et novi testamenti är ett annat, som är
väl så befogadt. Den numera gängse benämningen torde
möjligen härleda sig från ett litet verk med denna titel,
1 Enligt Falk (i Cmtralblaü fur Bibliothekwesen 1898, s. 420)
skulle Speculum, som lär vara hopsatt år 1324, vara en senare, utvidgad
och förändrad omarbetning af Biblia pauperum, hvilket ej förefaller
osannolikt.
2 Till stöd härför påpekar Stein (Uhistoire de Vimprimerie uti
Revue internationelle des archives, des bibliotheques et des musées I), att
latinet i blockböckerna stundom, och specielt i Biblia pauperum, är af
den art, att det kan antagas vara ordagrant öfversatt från
flamländskan. — Muther har i en uppsats i Grenzboten Bd. 44 gjort ett
försök att påvisa vissa bestämda konstnärer — J. v. Eyck, B-oger v. d.
Weyden — såsom upphofsmän till teckningarna, ett försök, som dock
af Hochegger (om hvars arbete se längre fram) betecknas såsom
alldeles förfeladt. Mathers uppsats har ej varit mig tillgänglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
