- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Fjortonde delen /
30

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

OTTO SYLWAN.

ATS 14.* 1

att blifva en handbok till ledning för konstnärerna på
samma sätt som den ofvan omtalta målarboken blef inom
den grekiska kyrkan. Att en sådan sträfvan att stäfja
målarnes fantasier fanns äfven i västerlandet, är säkert.
I ett litet verk, som troligen förskrifver sig från
1200-talet, heter det, att man i kyrkorna till och med ej långt
från altarne kunde få se vidunder utan hufvud, apor,
scener ur djursagan och mycket annat, som de kyrkliga
myndigheterna aldrig borde tillstadt. Uttryckligen
tillägges därvid: »Det är för att lägga en tygel på målarnes
själfsvåld och för att gifva dem en ledning i prydandet
af de kyrkor, där måleriet är tillåtet, som man
sammansatt en serie af distika, hvilka korteligen ange innehållet
i bilderna ur gamla testamentet och deras
öfverensstämmelse med åtskilliga detaljer af det nya»1. Emellertid
tyckes det här dock icke varit fråga om en fullt
genomförd typologi.

Att afsikten med Biblia pauperum varit, att den
skulle tjäna målarne till rättesnöre, förefaller således
mycket troligt2. Men Laib och Schwarz vilja äfven
uppvisa, att afsikten uppfyllts, att Biblia pauperum faktiskt
öfvat inflytande på konstnärerna, och detta lyckas dem
icke. De västerländska konstnärerna böjde sig icke för
auktoriteten så som de bysantinske. De verk, hvilka Laib
och Schwarz åberopade sig på, främst de redan nämda
väggmålningarna i Emaus och Brixen, vittna, såsom ock
ofvan framhållits, om att den typologiska uppfattningen
var gängse, men schemat är alldeles icke detsamma som
i Biblia pauperum. Ej heller inom andra konstområden,
glasmåleriet, skulpturen, emaljen kunna — så vidt mig

1 Histoire Utter air e de la France, T. XXXI, p. 214.

2 Denna åsikt biträdes ock af Janitschek (Ge<chichte der
deut-schen Malerei 177 ff.), af Kraus (a. a. II: 275), och flera under det
att den af andra deremot bestrides; så af Falk i hans ofvan s. 28
not. 2 citerade uppsats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/14/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free