Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
OTTO SYLWAN.
ATS 14: 1
bok, torde dock ej kunna påstås. Tvärtom är det
uppenbart, att denna haft sitt ändamål i sig, att vara en religiös
lärobok, något som klarligen ådagalagts af Hochegger
(Über die Entstehung und Bedeutung der Blockbücher.
1897 = 7 Beiheft zwn Centralblatt för Bibliothekswesen).
Han påpekar, att man under medeltiden, då böcker voro
dyrbarheter, måste åtnöja sig med att blott i utdrag
sammanfatta det viktigaste till stöd för minnet. För de
icke läskunnige blef nu träsnittet ett medel till
undervisning. »I bilden skola de läsa, som icke äro kunniga
i skriften», hade Gregorius den store sagt, och gällde detta
om målerierna i kyrkorna eller miniatyrerna, så hade det
tillämpats på träsnittet. Således hafva blockböckerna
tillkommit för att tjäna såsom läroböcker, och detta stödjes
icke minst af flera yttre omständigheter.
De hafva, såsom man kan urskilja, utgått i en mängd
upplagor, men likväl hafva blott mycket få exemplar
bevarats, ett öde, som just gäller skolböcker. Vidare
uppvisar Hochegger genom en statistik öfver de ställen, där
de kända exemplaren af Biblia pauperum, af Speculum
humanæ salvationis och af Ars memorandi1 påträffat?,
att fyndorterna varit kloster, där undervisning idkats,
framför allt sådana som tillhört benediktinerna eller deras
förgreningar2.
För vårt ändamål torde det, som nu sagts om Biblia
pauperum, vara tillräckligt. I en bilaga återfinner läsaren
en öfversikt af bokens bilder, där de hvarje tafla åtföl-
1 Själfva detta namn kunde ju anföras såsom ett bevis.
2 Hochegger synes icke obenägen att fasthålla vid de äldre
bibliografernas tro på, att blockböckerna uppkommit redan omkr. 1420,
och anför en uppgift om ett sedan försvunnet sammelband af dylika
från början af nämda århundrade, som en engelsman R. Horn säger
sig hafva sett. V. d. Linde (a. a.) vill ej sätta tro till denne Horn
och synes göra rätt däri. — Namnet Biblia pauperum vill Hochegger
härleda däraf, att »pauperes Christi» (d. v. s. fransiskaner m. fl.)
använde boken vid predikningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
