Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14: 1 KTRKOMÅLNINGAR I UPPLAND FRAN MEDELTIDENS SLUT. 55
lare est remedium. ■— Passio tua omni terre beneficium.
— Inspice vulnera redemptoris».
1 skeppets östra hvalf öfver bågen mot koret ses
ofta Kristus med de tio jungfrurna, på hans högra sida
de fem visa med krona på hufvudet och brinnande lampor,
på den vänstra de fem ovisa med upp- och nedvända
lampor och affallande kronor. Oftast äro både Kristus
och jungfrurna framställda blott i bröstbilder.
Några slika allegoriska bilder hörde till de mest
populära. Så Michael med gärningarnas våg, i hvars ena
skål en liten naken människoskepnad, själen, är
hopkrupen, medan djäflar bemöda sig att nedtynga den ändra.
Så i än högre grad lyckohjulet (fig. 23), som. visar tidens
och lyckans omskiftningar här i världen; på ena sidan
af det rullande hjulet lyftes en man upp i höjden
(inskrift: »regnabo»), en annan befinner sig högst uppe
(»regno»), en tredje l åter föres nedåt (»regnavi) medan
under hjulet hvilar en död i sin svepning (»sum sine
regno»). Stundom står inne i hjulet en kvinnofigur,
liksom döden vid sidan väntar på sitt byte1.
Böjelsen att i bild åskådliggöra kyrkans läror för
menige man har förut omtalats. Hvad det historiska
beträffar gick ju detta lätt, men man sökte gifva äfven
abstrakta saker och dogmer bildens form. Bland alstren
af den nya illustrationstekniken framträda allt från
1470-talet hela bildkatekeser och illustrerade
uppbyggelseböcker, hvilka tjäna samma mål som Biblia pauperum
och de andra ofvan nämda äldre2. Budorden gåfvo
anledning till stundom rätt genreartade teckningar, och
öfverhufvud drog man sig icke för att taga med drastiska
saker blott man rätt tydligt kunde inpränta lärdomarne.
— Framställningar af denna art träffa vi icke många i
1 Jfr beskrifningen (med samma inskrifter) hos Otte I: 502 och
Kraus II: 1: 418 samt Kornerups afhandling i Aarhöger for nordisk
Oldkyndighed 1887 s. 87.
2 Kraus, a. a. IL 1: 399.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
