Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska guldbrakteaterna. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
BERNHARD SALIN.
ATS 14: 2
djurets rygg. Först här återfinner man bakfoten. En
onekligen ganska otymplig framställning, hvilken saknar
det stilistiska behag, som man ej kan frånkänna en del
af de till denna grupp hörande brakteater.
Denna typs geografiska utbredning framgår af tabell
XVI, och då alla de brakteater, hvilkas fyndort man
känner, äro funna i Norge, är det i högsta grad
sannolikt, att de tre brakteater, hvilkas fyndort man ej känner,
men som alla kommit från det danska kongl.
Myntkabinettet till det danska Nationalmuseet, äfven leda sitt
ursprung från Norge. Ganska säkert kan man beteckna
Norge som dessa brakteaters hemland.
En helt annan formgifning framvisa sådana
brakteater som A 170, funnen vid Skovsborg, Aarhus Amt,
Jylland, och Mil 14, funnen vid Ulfstorp, Lefvene socken,
Vestergötland, hvilka sinsemellan äro mycket
närbeslägtade. Vi se här ett fyrfotadjur framstäldt i starkt språng,
det ena bakbenet kastadt upp bakåt, så att foten når fram
till hufvudet. Det andra bakbenet med dess fot föres starkt
framåt, liksom frambenet. Benens fäste vid bålen äro
betecknade med en ögla. Denna har måhända uppkommit
genom den upphöjda linea, hvilken följde konturerna af de
päronlika utsvällningarna å de af denna tidens
djurgestalter, som ej voro i så hög grad stiliserade. Kroppen är
S-formigt böjd och halsen likaså. Djurhufvudet är af
samma art som det här ofvan å sid. 38 omtalade, se der
fig. 52.
Möjligen skulle den ofvan omtalade brakteaten St.
50 (A 162) kunna föras hit, ty djurets ställning är
densamma, fastän ett framben och ett bakben krumpit ihop
till ett par tagglika utväxter. Medan hos A 170 och
Mil 14 alla djurets lemmar äro lika smala, äro halsen
och bålen å A 162 mycket breda i jämförelse med benen.
Nära beslägtade med dessa äro måhända i följd af
djurets ställning, hur olik formgifningen än är, några
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
