Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska guldbrakteaterna. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 14: 2 DE NOEDISKA GULDBEAKTEATEENA. 71
brakteater, om hvilkas utseende figg. 83 och 84 gifva oss
ett begrepp. Med högburet hufvud och utsträckt tunga
synes djuret vilja ila fram, men undersöker man
förhållandet närmare, finner man, att detta djur nog ej har så
lätt för att springa, ty bakbenet ligger upp efter ryggen
och frambenet synes vara vändt bakfram, och alla
lemmarna ha lossnat från bålen. Karaktäristiskt är att såväl
de ofvan omtalade öglorna för att beteckna benens fäste
vid bålen som ock det päronlikt ut svald a låret och
öfverdelen af frambenet förekomma. Således samma
kroppsdel två gånger, men olika stiliserad, ett förhållande som
synes mig vittna om, att man är inne på förfallets tid.
83. Tegneby, Bohuslän. 84. Vermland.
De hithörande brakteaterna visa ganska olika
utvecklingsstadier. Medan A 241 c ej tyckes ega det lif som de
öfriga, har å andra sidan M III 2, funnen i Norge, blifvit
till ytterlig grad degenererad och hvad formen å djurets
hufvud beträffar blifvit påverkad af den norska typen,
se A 169. Se vi på den geografiska utbredningen, jämför
tabell XVII, finna vi, att de förekomma i det sydliga
Norge samt Vermland och Bohuslän, således ett ganska
begränsadt område.
Af större intresse äro måhända brakteaterna med
bilden af det tillbakaseende djuret. Hos dessa har hvarje
spår af realism helt och hållet försvunnit och i stället
uppenbarar sig en fullt konseqvent genomförd omdaning
af djurgestalten, en stilisering som ej är utan sin elegans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
