Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstgjord sten. I Frankrike finnes under medeltiden teglet
sjelfständigt — utan korsvirkesomramningar — användt
nästan endast i en liten, temligen isolerad grupp kyrkor
o. a. byggnader i Languedoc med Toulouse och Alby till
hufvudorter; liksom i Italien visar teglet här andra former
än i Norden [1]. Här i Nord-Europa blir tegelmaterialet
mest utprägladt och sjelfständigt och beherskar ett stort
sammanhängande bälte. Detta bälte sträcker sig —
jämför kartan! [2] — i öster till området vid Schelde (Brügge
och Gent, icke Antwerpen) och Maas (nedre Rhen) öfver
Nederlandens norra provinser (nuvarande konungariket
Nederland), hvarest dock på flere ställen alltjämt huggen sten, lätt
transporterad på floderna och kanalerna, kom till användning.
Så förekommer det mera sporadiskt i norra Rhenprovinsen
och Westfalen, mest i det gamla stiftet Bremen-Hamburg.
Likaså i de nedersachsiska landen, der dess användning
aftager mot Hildesheim och Magdeburg, under det i staden
Hannover teglet förekommer sida vid sida med den
naturliga stenen. I Lübecks område och i Schleswig-Holstein
brukas det deremot till största delen och sträcker sig ända
upp till Danmarks nordspets. Meklenburg, Pommern,
Mark Brandenburg ända ned till sachsiska gränsen samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
