Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
E. WRANGEL.
1TS 15: 1
dryftad. A ena sidan har man tvistat om huruvida först
de under 1100-talet i Nord-Tyskland invandrade
Neder-ländarne medfört detta material, såsom hvars egentliga
utgångspunkt man länge ansett den berömda klosterkyrkan
i eJerichow (vid Elbe, midt emot Tangermünde), stiftad år
1144 och uppbyggd åren 1149—1159. A andra sidan gäller
striden, huruvida de för den äldsta tegelstilen typiska
formerna — och kanske användningen af tegel i allmänhet —
direkt öfverförts från Italien till Nord-Tyskland eller om de
spontant, genom en sjelfständig modifikation af den huggna
stenens formspråk, uppkommit och utbildats i Norden.
Tills vidare lemnande den senare frågan, vilja vi
framhålla, att man först synes böra undersöka, om det gifves
någon förkristlig tegelstensarkitektur i de ofvan nämnda
af Germaner bebodda landen, och om, i sådant fall, denna
icke spelat någon roll för den kristna tegelstensarkitekturen.
Det visar sig då, att i Romarnes kolonier vid Rhen och dess
bifloder tegelbyggnader voro mycket vanliga: i den gamla
kulturorten Trier t. ex. kan man, utom i kejsarpalatset,
arenan, termerna o. s. v., inuti domkyrkans väggar få se
lemningar af romerska tegelstensmurar. Den romerska
tegelarkitekturen hade en ännu längre mot norr belägen
blomstringsort, Colonia Agrippina, såsom ännu flere murar och
torn bevittna; äfven i några af Kölns äldsta kyrkor finner
man tegel användt1. Lemningar af romerska byggnader
hafva också anträffats vid Rhens mynning, och i Belgien
har man de senaste årtiondena uppgräft flere romerska
villor och murar, der tegelsten användts. Emellan de äldsta
i behåll varande kristna byggnaderna och de romerska ligga
icke många århundraden. Att en lergodsindustri under
hela tiden florerat, kan med säkerhet konstateras. Är det
då djerft att antaga, att konsten att bränna tegel aldrig
1 Nemligen i S. Pantaleon och i S. Maria im Capitol. Jfr
Adamy s. 469 noten. Kanske teglet i dessa kyrkor tagits från romerska
byggnader?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
