- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
16

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

E. WRANGEL.

ATS 15: 1

kolonister medfört en förbättrad (eller åtminstone en från
Romarnes afvikande) tegelstensteknik, och härpå kan
möjligen, såsom Adamy påpekat, den omständigheten bero, att.
tegelstensarkitekturen i Nord-Tyskland temligen strax
uppträdde med stor fullkomning.

Med kristendomen utbredde sig tegelarkitekturen från
de neder sachsiska landen och Lübecksområdet till de
öfriga delarne af Mark-Brandenburg, till Meklenburg och
Pommern. I Pommern möttes detta söderifrån kommande
inflytande med ett nordligt: till Rügen och kringliggande
fastland infördes ju kristendomen först af Danskarne, sedan
borgen Arcona stormats år 1168; och att desse, och icke de
meklenburgske grannarne (t. ex. från Doberans kloster),
införde tegelbyggnadskonsten, är sannolikt på grund af
den omständigheten att man mot Meklenburg finner mera
granit använd, i de nordliga trakterna deremot redan tidigt
tegel1. I de slaviska landen österut utbredde sig
kristentill kolonner och andra byggnadsdelar använde rhensk tuff, som väl just
hemtats dit af de på fraktsegling lefvande Friserna å vestkusten. Om
tuffstensarkitekturen i dessa trakter se flere arbeten af F. Heims.)
Emellertid hade desse Friser, om hvilkas invandring i Sönderjylland
mycket blifvit skrifvet, redan tidigt slagit sig ned derstädes — enligt
P. Lauridsen, i Dansk Historisk Tidskrift för 1893, åtminstone i slutet
af 1000-talet, enligt A. D. J0rgensen, i Senderjydske Aarboger 1893
(delvis polemisk mot den förre), troligen redan på 800-talet — då man
antingen alls icke byggde kyrkor eller uppförde dessa af trä, och då,
i alla händelser, tegelmaterialet ännu icke börjat begagnas i större
skala. Då naturlig sten under 1100-talet alltjämt användes till
kyrkobyggnader och särskildt, äfven i tegelkyrkor, till socklar, ornament
m. m., så behöfver den omständigheten, att desse Friser ännu på
1100-talet försågo landet med huggen sten, icke bevisa något emot de senare
nederländske kolonisternas betydelse för tegelstensarkitekturens
utbredning i Nord-Tyskland.

1 Se Baudenkmäler des Begierungbezirks Stralsund, bearb, von
E. v. Baselberg, s. 5 f. Den äldsta större tegelbyggnad i Pommern
är väl klosterkyrkan i Bergen på Eugen, grundlagd strax efter danska
eröfringen och i arkitekturen mycket öfverensstämmande med den äldsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free