Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ATS 15:5 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 19
mar befinnes erkebiskop Absalon hafva varit synnerligen
nitisk i användandet af tegel. Kanske var det just han,
som, möjligen först genom de ofvan omtalade, till Sorö
inkallade Nederländarne, införde teglet på de danska öarna
och derigenom i hela Skandinavien. Att han höll sig en
tegelmästare, finner man af hans testamente, der denne
ihågkommes 1; vid hans forna borg Bistrup, nära Roskilde,
har man funnit tegelugnar och formtegel2. Utom Sorö
klosterkyrka byggdes under hans tid, strax efter 1160,
Ringsteds klosterkyrka, båda enkla högbyggnader med
tvärskepp, men utan torn, samt den i grekisk korsform
högst elegant anlagda, tornprydda Kalundborgs kyrka
jämte en del landskyrkor, bland dessa några rundbyggnader
eller t. o. m. dubbelkyrkor. I början af 1200-talet
påbörjades Roskilde storartade domkyrka, som, liksom
Arhus-domen, visar öfvergångs- och spetsbågsformer, och
hvilken med sina fönstergrupper och sin eleganta
koromgång samt det af huggstenspelare (kolonner) uppburna
galleriet deröfver, anlagts efter franskt-nederländska förebilder3.
Sedermera blefvo Köpenhamn, Nestved och Helsingör
jämte Odense på Fyen tegelarkitekturens hufvudorter i
Danmark. Äfven å Låland och de mindre’ danska öarna
kom teglet till användning före medeltidens slut både i
kyrkor och profanbyggnader.
Det förefaller sannolikt, att det var genom erkebiskop
Absalon eller åtminstone under hans tid, som
tegelarkitekturen infördes i Skåne, hvarifrån den snart spridde sig
1 Af omkring år 1201; tryckt bl. a. i DS nr 827.
2 Kornerup, ÅnO 1870 s. 164.
3 Nemligen efter domen (möjligen ock S. Vincent) i Tournai,
med hvars andliga myndigheter de i Roskilde stodo i förbindelse. Jfr
J. Langes intressanta uppsats Bemærknwger om Roskilde domkirkes
ålder og stil i An O 1890 s. 105—184. I några hänseenden är
Lange bemött af J. B. Läffler i samma tidskrift och årgång s. 365
ff., i andra af J. Kornerup, ÅnO 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
