Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1.5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 23
i mycket gamla kyrkor t. ex. Vrigstads forna och
Mo-heda; så ock t. o. m. i Kalmar län, t. ex. Dalhem.
I Östergötlands städer finner man flere medeltida
byggnader af tegel bredvid sådana af huggen sten.
Vanligen torde de förra vara yngre än de senare, liksom
man ock har yngre tillbyggnader af tegel å äldre, af
huggen sten uppförda kyrkor, t. ex. å Askaby klosterkyrka
(östra delen och sakristians hvalf). Söderköping torde
varit teglets förnämsta ort i detta landskap; jämte
stadskyrkan vittnar Drottens kyrka ännu derom. I Linköping
och Vadstena byggde man de förnämsta helgedomarne af
huggen sten, bredvid hvilka kyrkor och andra byggnader
af tegel uppfördes \
I Mälarlandskapen kom teglet deremot snart att blifva
det i större kyrkor hufvudsakligen använda materialet.
Till de tidigaste tegelmonumenten här höra Vesterås och
Strengnäs domkyrkor, båda sannolikt anlagda under
1200-talets förra hälft i »öfvergångsstil». Under
Folkungaregenterna uppblomstrade en storartad tegelstensarkitektur
i Stockholm, i Strengnäs och framför allt i Uppsala, der vid
1300-talets början jämte domkyrkan reste sig flere stora
tegelbyggnader: Vårfru och S. Peders kyrkor, S. Eriks
kapell2 samt några offentliga och enskilda hus, snart också
1 Den lilla s. k. hospitalskyrkan i Linköping t. ex. är af tegel;
i Vadstena berömda Birgittinerkloster uppfördes kyrkan af huggen
sten, de öfriga byggnaderna deremot af tegel.
2 Detta utanför domkyrkans murar »in pede montis» eller
»circa locum passionis» belägna kapell omtalas flerstädes i DS. Till
detta »exteriorem capellam beati Erici» gåfvos donationer redan åren
1305 (1314) och 1316, nemligen af erkebiskopen Nicolaus Allonis och
domprosten Andreas (DS nr 1454, 1968 och 2073). Enligt Eenberg
s. 50 blef det skadadt af Uppsala brand år 1702, hvarför det
»ned-rifves til at med teglet underhielpa Domkyrkians bygnad». — Flere
andra omkring domkyrkan belägna byggnader torde hafva varit af
tegel. I DS ny följd nr 1085, af år 1409, omtalas »munka
tegel-husith».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
