Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
den ombyggda Trefaldighetskyrkan (Bondkyrkan)1. På
landsbygden florerade teglet äfvenledes mest i Uppland,
der flere kyrkor, såsom den troligen redan tidigt under
1200-talet anlagda Sko klosterkyrka, Danmarks, Vendels2,
Oster Löfsta kyrkor m. fl., uppfördes helt och hållet af
tegel, andra, och det ganska många, erhöllo hvalf,
gafvelrösten eller andra senare tillbyggnader af detta material
(Björklinge, Veckholm, Knifsta, Frötuna, Dannemora m. fl.).
Detta senare förhållande egde flerstädes rum i
Södermanland t. ex. i Södertörns kyrkor och äfven i Nyköpings
stadskyrka.
Från Vestmanland, hvars landskyrkor, likasom Nerikes*\
till största delen synas vara uppförda af naturlig sten,
spridde sig tegelarkitekturen under den senare medeltiden
till Dalarne; i Falun reste sig flere tegelbyggnader, och i
några socknar i dess närhet, Stor Tuna, Torsång, hafva
kyrkorna fått senare ombyggnader samt hvalf m. m. af
tegel.
Äfven i Norrland kom teglet till användning under
medeltiden, dock mest för hvalfven i kyrkor af naturlig
sten, så t. ex. i Helsingland Harmångers och Njutångers
kyrkor samt i Ångermanland Ytterlännäs; t. o. m. i
Vesterbottens större orter, t. ex. Ume, Neder Lule, synes
man begagnat tegel före medeltidens slut.
Till Finland hade tegelarkitekturen redan före
1200-talets utgång öfverförts; Abo domkyrka reste sig der
såsom dess förnämsta monument. På finska landsbygden
kom teglet dock icke så mycket till användning. Trä
och granit förblefvo de mest brukade materialen; men
1 I en del af dess raurar har gråsten — från den äldre byggnaden?
— blifvit använd.
2 Denna kyrka är särskildt märklig derför att man känner
invigningsåret, som var 1310, se Scriptores II s. 308.
3 Till senare tillbyggnader samt hvalf o. d. begagnade man här
stundom tegel, t. ex. i Örebro, Glanshammar och Sköllersta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
