Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
E. WKANGEL.
ATS 15: i
att begagnas, och der man då, åtminstone på åtskilliga
håll, redan uppfört kyrkor af naturlig sten — var således
ett beqvämt material. Byggmästaren erhöll en redan
formad sten af rätt betydlig fasthet och torrhet, som väl lät
sig sammanbinda med murbruket, var lätt handterlig på
grund af sin likformighet och dessutom af ringa tyngd.
Af denna sistnämnda fördel förstod man snart att begagna
sig särskildt för hvalfven; och i allmänhet kunde man
med detta material arbeta fortare än med något ann&t.
Så småningom började man derför föredraga det samma
framför huggen sten äfven i trakter, der man utan större
svårighet kunde anskaffa den senare; mot slutet af
medeltiden blef detta flerstädes förhållandet och under
renässansens dagar ännu mera.
Teglet kunde äfven i den form och storlek, i hvilken
man vanligen framstälde det samma, nemligen 30 till 35
cm långt, 13 till 17 cm bredt och omkring 10 cm tjockt1,
1 Brunius yttrar, Skånes Konsthistoria, s. 32, att den medeltida
tegelstenen i Skåne är »fin och fast, väl slagen och äfven väl bränd»
samt att den håller 11 tum i längd, 5 i bredd, 2 Ys i tjocklek. Att
storleken dock varierar visar sig af hans egna uppgifter om teglet i
äldre kyrkor, såsom Maglarps, Trelleborgs och Dalköpinge, der det
är något kortare, men framför allt tjockare. I den forna
dominikanerkyrkan i Strengnäs, der tegel i munkband blott var användt till
den yttre beklädnaden, var teglet ock kortare (1 fot), men rätt tjockt
(3,3 tum); se en uppsats af C. W. Hedström i Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria h. I. I Strengnäs domkyrka äro måtten
10,5 X 4,5 X 3 tum. Löffler angifver (Udsigt s. 171) det äldsta
danska teglets längd till c. 10 1/2 tum, bredd c. 5, tjocklek c. 3 l/4.
(Kornerup har resp. 11, hl/2 och 2 1/2)> För Tyskland se Essenwein
s. 6; under äldre tider voro måtten mindre, jfr t. ex. Haupt,
Vizelins-kirchen, s. 62 och s. 91 not 2. I södra delen af prov. Sachsen
förekommer likaledes tegel i mindre format; se det ofvan anförda af Otte,
Sommer m. fl. utgifna arbetet h. 15 Kreis Schweinitz (teglet i
Herz-bergs Marienkirche mätte 26 X H X 8 cm) och h. 16 Kr. Delitzsch
(i Landsbergs kyrka 29 X 13 X 6 cm). Mera fyrkantiga tegel
förekomma någon gång i gränstrakterna (öfvergångsform från det romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
