Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 27
användas till flere olika ornament, allt eftersom man lät
lång- eller kortsidan vetta utåt, bildande olika mönster,
eller det stäldes på kant eller på sned i förhållande till
den öfriga murytan. I denna lågo tegelstenarne vanligen
under medeltiden i s. k. gotiska eller munkförband, hvilket
uppkommer, om i samma tegelstensskikt bindare (bindsten,
»sträckare» i det öfre Sverige, »kopp» i Skåne: tegelsten,
som ligger med kortsidan utåt) och löpare (löpsten:
tegelsten med långsidan utåt) omvexla samt fogarne i hvartannat
skikt stå midt öfver hvarandra. I ett sådant skikt eller
»munkband»* följde vanligen efter en bindare två löpare;
att en löpare och en bindare regelbundet omvexla, såsom de
tekniska läroböckerna vanligen framställa »munkförbandet»>2,
teglet?) t. ex. i Marienfelds kyrka i Westfalen; jfr ofvan citerade af
Nordhoff och Ludorff utgifna arbete, Kreis Warendorf s. 142. — I
Statens Historiska Museum förvaras en del tegelstenar från skilda
trakter af Sverige. Exemplaren af vanliga tegel hafva temligen små
mått. Några stenar äro afhuggna på ena kortsidan. Somliga hafva
märke af, att vara slätstrukna på ena sidan, andra att vara refflade
i formen (se nedan). Af formtegel finnas flere slag, mest rundstafvar
af olika gestalt; bl. a. äfven enkelt liljeformiga korsstehar till
hvalfribbor o. d. (från Sigtuna och från Orlunda i Östergötland).
1 I Danmark »munkeskifte»; sjelfva teglet, »murstenen», kallades
ju också »munksten».
2 Jfr t. ex. Gottgetreu s. 48 f. och E. E. v. Rothstein,
Handledning i allmän byggnadslära 3:e uppl. (1890) s. 328 ff. och fig. 125.
Jfr deremot Brunius, Skånes Konsthistoria s. 34, Kornerups uppsats
i ÅnO 1870 s. 166 (»den mest almindelige Regl for Skiftet er: to
Lober og en Binder») samt Löffler s. 16, der äfven ett verkligt
medeltida munkband är afbildadt. Afbildningar af olika slags förband bl.
a. hos Essenwein, pl. V, samt Ostpreussens Baudenkmah h. 1 och
flerstädes. I Tyskland begagnades redan under medeltiden andra slags
förband, särskildt »vendiskt» eller »blockförband», der skikt af löpare
vexlar med skikt af bindare; i Skandinavien användes dylika först
under renässansen. Att murarnes fyllning var af naturligt stenmaterial,
men beklädnaden af tegel, förekom redan i antiken såväl i Grekland,
som i Rom (»emplekton»), se Gottgetreu s. 40 f. — En egenhet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
