Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 31
lig sten; ehuru det måste erkännas, att tegelmurars ringa
varaktighet ofta orsakas af murbrukets dåliga
beskaffenhet. Vidare är teglets bärkraft inskränkt genom
materialdelarnes litenhet; förhållandet mellan stöd och last kunde
derför icke i tegel få ett så vackert, ädelt och (i gotiken)
elegant uttryck som i den naturliga stenen. Behöfde man
smala, men tillika starka stöd (kolonner och pilastrar),
tillgrep man ofta äfven i tegelkyrkor huggstenen, liksom
man använde sådan till de närmast marken liggande
delarne (grundvalar och sockel) samt, såsom nyss nämndes,
äfven till andra detaljer1. Användandet af huggsten i
de ornamentala delarne berodde ju merendels på estetiska
grunder, och här komma vi till en annan, hufvudsaklig brist
hos tegelmaterialet, nemligen att detsamma icke lemnar
rum för skulptörens och stenhuggarens konstfärdighet,
hvilken så väsentligen bidrager till skönheten hos en
byggnad af huggen sten. Den rika, spetsverkslika, i glaseradt
formtegel utförda dekoration, hvarmed man, såsom nyss
antyddes, under gotikens period sökte ersätta den huggna
stenens, bar alltid en pregel af schablonmessighet.
För ett material med nu omnämnda beskaffenhet måste
vissa arkitektoniska former vara mera lämpliga, andra
mindre. Från det i huggstenen redan rikt utvecklade
formspråket upptogos i början naturligen de enklaste
och närmast till hands liggande motiven, somliga
oförändrade, andra genom en lindrig förändring till det nya
materialet afpassade. Så småningom uppstodo äfven
sjelfständiga former.
För att förklara vissa redan snart utpreglade former
i den nordeuropeiska tegelarkitekturen, har man framstält
den förmodan, att de samma, liksom hela
tegelstenstekniken, under den äldre medeltiden (1100-talet) direkt öfver-
1 Till omfattningar, fönsterverk m. m. användes äfven gipsstuck;
så t. ex. redan på 1100-talet i Lübecks område och sedermera t. ex.
i Preussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
