Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
förts från Nord-Italien till Nord-Tyskland — den andra
af de ofvan s. 12 omtalade frågorna. Det var den
framstående konstforskaren F. von Quast, som först framstälde
denna åsigt, ehuru blott såsom en möjlighet, i en
intressant och väckande uppsats i Deutsches Kunstblatt 1850:
Zur Char akt evistik des älteren Ziegelbaues in der Mark
Brandenburg mit besonderer Rücksicht auf die
Kloster-kirche zu Jerichow (särskildt s. 235); han påpekade
öfverensstämmelsen mellan vissa i Nord-Italien herskande former,
särskildt rundbågsfrisen och trapezkapitälet, och de i den
nordeuropiska tegel arkitekturen förekommande och
förmodade, att denna öfverensstämmelse icke var tillfällig.
Flere senare författare, både tyska (t. ex. Otte) och danska
(Kornerup och Leffler), hafva upptagit denna åsigt och
uttalat den mera bestämdt. Haupt tror visserligen icke,
att förebilderna till den äldre tyska tegelarkitekturen
hemtats från Italien -~ han påpekar i stället, att den
tidigt högt utvecklade konstverksamheten i Hildesheim
snarare gifvit de mönster, efter hvilka tegelarkitekturen i början
utbildat sig; men han anser det icke otroligt att
»Normanderna» till Skandinavien hemfört från södern, bl. a.
konstnärliga förebilder, äfven sådana för tegelarkitekturen.
Tegelarkitekturen i Skandinavien visar sig emellertid
ingalunda specifikt åtskild från den i Nord-Tyskland1, och Leffler
säger med rätta (s. 14) att »kjendskabet til forarbejdelsen
af dette . . . byggemiddel maa være kommet til os fra de
nordtyske lavlande», hvilket äfven Kornerup (AnO 1881 s.
31) antager; härmed öfverensstämmer ju också den af
oss ofvan framstälda gången för tegelarkitekturens
utbredning. Och mot hela teorien om det direkta
inflytandet från Italien vänder sig bl. a. Essenwein, som
påpekar den ofvan antydda stora skilnaden i hufvudsak
mellan Italiens och Nord-Europas tegelarkitektur; under
1 Jfr rörande tekniken (refflorna) ofvan s. 28 noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
