Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGEL ARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 33
det att i Italien friser och omfattningar bestå af i
murbruk insatta små plattor, rikt sirade af bladverk och
figurer, stå de enkla nordiska tegelornamenten i direkt
förbindelse med muren1; friserna bildas här af vexlande
tegelskiften o. s. v. Fastän man i Italien (Lombardiet)
någon gång försökte i tegel efterbilda huggstenens rika
fasadutsmyckningar — liksom man i allmänhet der syAes
behandlat de stora nästan fyrkantiga tegelstenarne såsom
qvaderstenar —, voro dock tegelytorna ofta, såsom i den
romerska arkitekturen, dolda eller åtminstone afsedda att
döljas af en praktfull marmorbeklädnad. Stundom
användes i tegelytan insatta ornament både af huggsten och
tegel. Under gotiken utvecklade sig visserligen en
betydelsefull tegelstensarkitektur (mest palatsbyggnader) med
eleganta terracottaornament, men denna är vida skild
från den nordiska. Hvad likheten mellan några i
Nord-Italien och Nord-Tyskland förekommande tegel-ornament
beträffar, kan denna bero på att man å ena som å andra
stället öfverflyttat i huggstensarkitekturen förefintliga
motiv till teglet, då detta material å ena som andra stället
påbjöd enahanda modifikationer. Den lombardiska
arkitekturen har visserligen utöfvat inflytande på hela den
romanska stilens utveckling, ja kanske varit första
upphofvet till den samma och derför äfven, men mestadels
medelbart varit mönster för den äldsta nordeuropiska
tegelbyggnaden2.
1 Så dock äfven i den äldre italienska tegelarkitekturen, t. ex.
å S. Ambrogio i Milano, se följande not.
2 Jfr äfven Adamy s. 469. — A apsiden i S. Ambrogio i
Milano (Cattaneo, Uarchitettura s. 203) förekommer en rundbågsfris
med tandsnitt öfver på ett sätt som alldeles liknar dekorationen å
romanska tegelkyrkor i Nord-Europa. Denna från 800-talet
härstammande kyrka kan man dock betrakta såsom hela den romanska stilens
vagga. Både rundbågsfris och tandsnitt voro ju vanliga, ofta sedan
återkommande former. Då Kornerup, AnO 1881, bl. a. framdrager
Antiqv. Tidskrift 15: 1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
