Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15M TEGELARKITFKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 35
ordningen med rektangulärt långhus, smalare qvadratiskt
kor och apsidial afslutning åt öster bibehölls sålunda i
de äldsta tegelkyrkorna, hos oss t. ex. i Maglarp och
Sim-linge (Skåne). Den i huggstensarkitekturen mera sällan
förekommande rätliniga korafslutningen började man dock
med förkärlek använda i tegelkyrkor. Dalköpinge,
Trelleborgs forna stadskyrka och Gumlösa (fig. 2J1 följa i detta
afseende det exempel, som bl. a. var gifvet i Sorö
klosterkyrka. Der, såsom i sistnämnda kyrka, långhuset var
treskeppigt, gjordes sidoskeppen vanligen mycket smalare
1 Afbildningar bl. a. hos Brunius, Skånes Konsthistoria. Jfr
också en broschyr Gumlösa kyrka (1891) af C. O. Arcadius.
Gumlösa kyrkas system och ornering återfinnas flerstädes i Nord-Tysklands
romanska tegelarkitektur, se t. ex. Salzwedels (något yngre) kyrka,
afbildad hos Adler pl. XXX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
