Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
och lägre, så att två hvalfafdelningar i de senare
motsvarade en i midtskeppet, ett system, som i Brandenburg
och i Lübecks område var mycket vanligt under den
romanska perioden. Tvärskepp saknades ofta; deremot
tillkommo merendels åt norr och söder vapenhus eller
kapell såsom sidoflyglar, hvilka stundom, såsom sedermera
i Bondkyrkan i Upsala, kunde få utseendet af korsarmar.
Den i det romanska systemet förekommande kryptan
saknas ofta i tegelkyrkor, så t. ex. i nuvarande Danmark, som
dock i den gamla Allhelgonakyrkan i Lund sannolikt egt
en dylik; den låga kryptan i Skanörs kyrka var väl,
liksom den i Odense Knudskirke, endast afsedd till
begrafningsplats.
Äfven de äldsta tegelkyrkorna i Nord-Europa finner
man mestadels vara täckta af hvalf (vanligen krysshvalf,
ännu utan ribbor), och i allmänhet synes det lätta
tegelmaterialet hafva befordrat hvalf konstruktionen. Der
hvalfstöden murades af tegel, inträdde redan tidigt för detta
material säregna former: rundstafvar och hålkälade
stafvar af formtegel, i sned vinkel stälda tegel, indragna eller
utskjutande plattor o. s. v. Sådana former användes ock
snart i dörr- och fönsteromfattningar1. En för tegel typisk
form var det nämnda trapezkapitälet, som hos oss bl. a.
finnes i Gumlösa kyrka, der ett liknande, fast omvändt
trapezsköldadt led pryder halfkolonnernas baser (fig. 3).
Samma kyrka eger äfven en synnerligen prydlig fris af
dubbla, i hvarandra gående rundbågar (fig. 2). Enkla
rundbågar och tandsnitt voro annars de vanligaste
gesims-prydnaderna2. Att redan under den romanska tiden äfven
1 Typiska profileringar från romanska stilperioden bl. a. hos
Haupt, Vizelinskirelien s. 95 och 61.
2 Dessa och andra gesimser finnas afbildade bl. a. hos Löffler,
s. 174 f. A Strengnäs domkyrka funnos också både enkla och dubbla
rundbågar såsom gesimser hvilande på korsformiga led, se afbildnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
