Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 39
till en gruppering, hvilken skulle resultera i gotikens
sammansatta förstersystem, infördes efter mönstret af
Braunschweigs kyrkor i domen i Ratzeburg strax efter
1100-talets midt; det förefinnes flerstädes i Wagrien, såsom i
Lübecks dom, i S. Michael i Eutin, i Altenkrempe1 etc.
I Danmark finner man i den något yngre domen i
Ar-hus ett liknande system. Roskilde domkyrka erhöll i
början af 1200-talet grupper af tre fönster2, det midtre
högre än de båda öfriga (under spetsgaflar), för
sidoskeppens och koromgångens triforier — en ofta i utlandet
förekommande öfvergångsform, som i tegelarkitekturen
länge bibehölls, och hvilken, såsom vi skola se, äfven
påträffas i den svenska.
1 Om denna intressanta kyrka se Haupt, Vizelinskirchen s.
55—64, särskildt rekonstruktionen s. 63. Denna kyrkas sidoskepp
afslutades åt öster rakt, under det att det utdragna breda koret slöts
med en apsid.
2 J. Lange, AnO 1890, anser att dessa fönstergrupper, med en
spetsgafvel öfver hvar, tillkommit efter mönstret af S. Vincent i
Tour-nai, strax efter 1198; J. Kornerup, AnO 1891, deremot, att de
härstamma från tiden efter 1234 års brand; S. Vincent i Tournai eger
väl sådana fönstergrupper — som för öfrigt voro vanliga nog — men
dermot icke spetsgaflar öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
