Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
dessa senare som den gotiska tegelstilen möter oss.
Motivvandringen blef nu på grund af de ökade och
förändrade kommunikationerna en annan än under den romanska
tiden. Man hemtade nu ofta sina förebilder direkt från
de stora kulturcentra. För landen kring Östersjön stod
Lübeck främst äfven i detta afseende.
Öfverhufvud taget bibehöllo sig de tidigt gotiska
formerna i tegelarkitekturen längre än någon annanstädes:
deras enkelhet öfverensstämde ju så väl med materialets
jämförelsevis ringa bildbarhet. Det är så man har att
förklara det egendomliga af Schnaase (III: s. 537)
anmärkta förhållandet, att de nederländska (tegel-)kyrkorna,
som ovilkorligen visa inflytande af den nordfranska
katedralstilen — särskildt hvad grundplan och
måttförhållandena angår —, likväl i formerna ådagalägga rätt stor
»nykterhet». Det är nemligen icke i den utvecklade franska
gotikens stora katedraler man har att finna
motsvarigheter till dessa enkla former, utan i mindre, förgotiska
byggnader. För att gifva exempel på sådana förgotiska
kyrkor af huggen sten, hvars former återfinnas äfven i
den fullt utbildade tegelstensgotiken, vilja vi erinra om
Pontigny’s cistercienserkyrka i Burgund samt om S.
Germain des Prés i Paris. Den förra1 är kanske den första
kyrka, i hvilken spetsbågen konseqvent användes
(omkring midten af 1100-talet). Grundplanen följer ett schema,
som man kallat Clairvaux III (cisterciensersystemets sista
fas), och som visar en rik utveckling af korpartiet: till
den halfrunda koromgången sluta sig, polygonalt,
trapez-formigt fyrkantiga kapell-, tvärskeppet, som är omgifvet
af utbyggnader, skjuter rätt långt ut; långhuset har icke
1 Om denna intressanta kyrka föreligger en stor litteratur. Se
en uppsats af G. Dehio i Jahrbücher der k. preuss. Kunstsammlungen
b. XII (1892) samt Dehio-Bezolds ofvan anförda arbete, texten s.
517 ff. och pl. 191: II, 274: I samt 359: IV—V (ej, såsom i texten
i stället för den senare planschen angifves, 346: I—II).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
