Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
äfven huggstenskyrkor hafva det förenklade, tresidiga
korslutet1.
Icke så få större kyrkor hafva emellertid vid
koromgångens östra del kapell, vanligen fem. Härvid utbildar
sig i tegelstilen en från den franska afvikande egendomlig
form. i det att kapellen, vanligen bildade af tre sidor af
en åttahörning, indragas (blifva »grunda») och förenas
med omgångens afdelningar såväl genom den yttre
betäckningen som i det inre genom gemensamma fem- eller
sexdelade korshvalf, då kapellen stundom förefalla såsom
blott polygonala utbyggnader på omgången2. I
Nederländerna förekommer denna reducerade form i den till
det mesta af huggen sten uppförda katedralen i Utrecht
(fig. 11), hvars kor åtminstone anlades strax efter midten
af 1200-talet, samt i flere andra huggstenskyrkor, men
äfven i tegelstenskyrkor såsom Vrowekerk i Brügge (fig.
12), der koret sannolikt byggdes vid nyssnämnda tid.
Kanske lika tidigt uppträder denna anordning emellertid
i Tyskland, nemligen i ombyggnaden af domen i Lübeck,
enligt Th. Hach (Der Bom zu Lübeck) redan börjad
omkring år 1260, och snart derefter i den vid år 1276
grundlagda Marienkirche (fig. 18) derstädes. Efter
Lübeckdomens mönster med dess fem radiala kapell — icke efter
1 Bland de nordfranska katedralerna träffar man högst få med
dylik förenklad anordning; ett exempel är den för öfrigt i så rikt
utvecklad gotik uppförda S. Ouen i Rouen.
2 Jfr för öfrigt skildringen hos Schnaase V s. 141 ff. — I
Frankrike fanns verkligen redan år 1216 en dylik sammandragen, ehuru rikare
form af kor och kapellkrans, nemligen i domen i Soisson. I det
sydfranska tegelområdet träffas denna form, ännu mera lik den ofvan
beskrifna, en gång, nemligen i kyrkan i Uzeste. Dessa exempel äro
dock alldeles enstaka i Frankrike och stå, såsom äfven Schnaase anser,
sannolikt icke i något sammanhang med de ofvan omtalade
nederländska och tyska kyrkorna. Hvarest i Nord-Europa denna form först
framträder är emellertid icke fullt faststäldt; Schnaase tror, att det
varit i Nederländerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
