Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
sig i Nederländerna och i Tyskland rader af kapell till
sidoskeppen å långhusets norra och södra sidor, vanligen
anordnade mellan de indragna sträfpelarne. Detta är
mycket sällsynt i Frankrike, men förekommer deremot
särskildt i den nordiska tegelarkitekturen, så t. ex. i
Holland i Vrowekerk i Brügge (fig. 12), domen i Utrecht (fig.
11), Grotekerk i Rotterdam, och i Nord-Tyskland i
Marien-kirche i Lübeck, Nicolaikyrkorna i Wismar och Stralsund,
Mariakyrkorna i Wismar och Rostock samt Johannes- och
Jacobskyrkorna i Thorn. Ett exempel från
Östersjöprovinserna ger domen i Dorpat. Smärre och mycket lägrö,
mellan sträfpelarne utskjutande kapell, stundom anordnade
två för hvarje långhusets afdelning, finnas t. ex. i domen
och i Marienkirche i Stendal1 och i Marienkirche i
Stralsund. Catharinenkirche i Brandenburg och (genom en
ombyggnad) Nicolaikirche i Greifswald med flere hafva
sträfpelarne nästan alldeles indragna i kyrkan, så att i
det yttre blott föga framskjutande, ofta rikt prydda
murpilastrar blifva synliga. Så är ock förhållandet å koret
i Stargards Marienkirche, hvarest, liksom i Nicolaikirche
i Lüneburg, emporer äro anbragta öfver kapellen. I
domkyrkan i Vesterås genombrötos sedermera, såsom flerstädes
hände, murarne mellan kapellen, så att två yttre
sidoskepp uppkommo, hvadan kyrkan blef femskeppig2.
Hvad slutligen kyrkans vestparti beträffar, så är detta,
såsom ofta tillkommet senare och oberoende af den
ursprungliga anläggningen, icke af någon genomgripande betydelse
för grundplanen. Stundom utvecklas det i sammanhang med
tornbyggnaden till en tvärskeppsartad utbyggnad, då tornet
1 I Marienkirche i Stendal föras dessa kapell rundt kring kyrkans
östra del, så att koret får en slags låg kapellkrans vid omgången;
såsom förhållandet också är med Catharinenkirche i Hannover och
flere andra kyrkor (jfr s. 52).
2 I S. Bavo i Gent och Grotekerk i Dordrecht hafva
skiljemurarne mellan korkapellen bortfallit (jfr figg. 8 och 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
