Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5! 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 61
i Stendal, är midtskeppet ej obetydligt högre än
sidoskeppen, men saknar fönster, hvadan byggnaden får ett
utseende af hallkyrka; sidoskeppen äro också i detta fall
vanligen smalare än midtskeppet. På detta oegentliga
hallsystem finnas flere exempel i Sverige: Mariakyrkan i
Sigtuna, Strengnäs domkyrka, Nicolaikyrkan i Stockholm,
Båstads, Söderköpings kyrkor m. fl., samt framför allt
Helsingborgs Vårfrukyrka1 (fig. 17).
Det basilikala eller högbyggnadssystemet) med
midtskeppet högt och luftigt uppskjutande öfver sidoskeppen
och belyst af större eller mindre fönster, bibehölls
särskildt i Nederländerna2 och i den vestra baltiska gruppen
än, men nästan lika höga som midtskeppet, följde mönstret af
Vadstenaklostrets huggstenskyrka. I det andra danska birgittinerklostret
Mariager följdes deremot högbyggnadssystemet, hvarvid dock
sidoskeppen fingo nästan lika bredd som midtskeppet. Se Hovens
intressanta uppsats, Skrifter II s. 299 ff.
1 Lübke har, Geschichte der bildenden Künste, II AufL (1892)
II s. 5 hänvisat till domen i Königsberg såsom en tysk byggnad,
hvilken liknar denna. I båda skjuter midtskeppet icke obetydligt
upp öfver sidoskeppen; och båda prydas å omfattningsmurarne, icke
blott å vestfasaden, af spetsbågiga nischfördjupningar,
Helsingborgskyrkan dock blott å koromgången (hvarom nedan), Königsbergsdomen
å hela kyrkan, ehuru rikast å vestra och östra partierna. Jfr Gebser
und Hagen, Der Dorn zu Königsberg (1833). Stor likhet med
Helsingborgskyrkan ega emellertid äfven längre vesterut belägna kyrkor, t. ex.
Marienkirche i Grimmen {Baudenkmäler der Regierungsbezirk
Stralsund s. 208) och S. Catharina i Neustadt Brandenburg (från midten
af 1200-talet; Adler s. 18 ff. och pl. XI ff.), som dock har kapell
mellan sträfpelarne, samt kanske allra mest, oafsedt de runda pelarne,
S. Godehard i Altstadt Brandenburg (från början af 1300-talet; Adler
pl. XVIII). Enligt Brunius härstammar Helsingborgskyrkan från
1200-talet; sannolikt har den dock, med sitt utpregladt gotiska
hallsystem, icke tillkommit förr än under följande århundrade.
2 I Holland förekommer hallsystemet dock någon gång t. ex. i
de ofvan omtalade S. Jacob i Utrecht och Walpurgiskerk i Zutphen;
likaså i de vestra baltiska landen t. ex. Jacobi- och Marienkirche i
Greifswald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
