Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGEL ARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 63
stensområdena, der sträfsystemet infördes i början af
1200-talet, blifva sträfpelarne naturligen mycket enkla, ofta
klumpiga murpelare, som i få afsatser stiga uppåt och
merendels vid takkanten ega enkla sluttande betäckningar
(fall); stundom krönas de af tornlika afslutningar eller
jialer, såsom det brukades i Sverige ännu på 1500-talet1.
Numera ser man icke sällan, särskildt i tyska kyrkor,
sträfpelarne uppgå öfver kyrkans tak, men afslutas enkelt
af ett taklikt fall; en tornlik afslutning har då sannolikt
varit afsedd. Stundom indragas sträfpelarne delvis eller
nästan helt och hållet i kyrkan, då emellan dem kapell
uppstå, hvarom ofvan talats. Annars, då murarne äro
tillräckligt hållfasta och föga genombrutna, reduceras
sträfpelarne till enkla pilastrar. Dylika stödja vanligen
»högkyrkan»> eller hufvudskeppets öfver sidoskeppen
uppskjutande del.
Äfven i tegelarkitekturen händer det emellertid, att
sträf bägar anses behöfliga. De uppgå då från sträfpelarne
vid eller något ofvan sidoskeppens tak samt följa helt
enkelt > den konstruktiva linien» med en vacker svängning
mot högkyrkans murpilastrar. Så t. ex. i Marienkirche i
Lübeck, domkyrkan i Schwerin m. fl. samt — det
enda exemplet i (det dåvarande) Danmark — Petrikyrkan i
Malmö, vid hvars kor sträf bågarne uppgå från sträfpelare
i hörnen mellan kapellen (fig. 18). Der kapell äro
utbyggda mellan sträfpelarne och komma att få samma
yttertak som sidoskeppen eller koromgången, uppgå sträf bågarne
sällan ’från den utanför kapellens muryta utskjutande
delen af sträfpelarne, utan — liksom hvilande på taket —
från den inre sträfpelarkärnan. Så var redan förhållandet
i de ofvan omtalade förgotiska kyrkorna i Frankrike,
t. ex. i Pontigny; så är förhållandet å Nicolaikirche
1 Kanske efter mönstret af Uppsala domkyrka, t. ex. a Clara
kyrka i Stockholm. A Storkyrkan derstädes, liksom å Danmarks kyrka
i Uppland, synas sådana också hafva funnits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
