Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELAEKITEKTÜREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 67
dels med, dels utan tinnar. Spetsgaflar pryda — utom tornen
— kyrkans vestfasad, äfven der torn saknas, samt stundom,
om koret är lägre än långhuset, dettas östra vägg; vidare
korsarmarne åt norr och söder samt koret, om det har
rak, stundom äfven — såsom ofvan påpekats — om det har
tresidig altarvägg t. ex. i S. Peders klosterkyrka i Lund
(med tinnar fig. 21) samt Rengs kyrka i Skåne (utan dylika,
fig. 22). I de östra trakterna förekomma under gotikens
senare period spetsgaflar, såsom ett slags »wimperge», a
murarne öfver korets och sidoskeppens fönster1.
Det är egentligen å gaflarne, som
tegelstensarkitekturens yttre dekoration är koncentrerad2. De för tegel-
1 Anordningen å Roskilde domkyrka med spetsgaflar öfver de
galleriet upplysande fönstergrupperna står i tegelstensarkitekturen
temligen enstaka.
2 Såsom exempel på byggnader med rikt ornerade gäflar må
nämnas, utom de i texten anförda, Åhus (fig. 23), Knifsta, Frötuna
och Vendels kyrkor, Båstads kyrkas vapenhus, ett par enskilda hus i
Ystad, Landskrona forna rådkus o. s. v. Rörande danska kyrkor hänvisa
vi till ofvan nämnda planschverk, särskildt Tegninger samt Köbke
s. 79 f. — För Tyskland se bland andra Essenwein pl. VII f. Rikt
sirade korsgaflar eger t. ex. domen i Schwerin m. fl. meklenburgska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
