Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Uppsala domkyrkas äldsta historia. 1270-talets början såsom grundläggningstid.
Donationer och indulgensbref. Stadgan om kortjensten 1298. De äldsta uppgifterna
-om korkapellen. Sakristian. Det Jagellonska grafkorets ursprungliga bestämmelse
och utseende. Koromgångens södra mur (n. v. Oxenstjernska grafkoret).
Kors-flyglarne. Långhuset. Kyrkan, utom vestfasaden, möjligen afslutad på 1330-talet.
Vestpartiet snart derefter påbegynt, möjligen fullbordadt under konung Albrekt;
dess utseende ej mycket afvikande från (det öfriga) långhusets. Senare reparationer
och förändringar. Domkyrkans »franska ursprung». Franskt inflytande egentligen
blott i korets östra del. »Byggmästaren Estienne de Bonnueill» och stensnidaren
Stefan från Bonnueill. Erkebiskop Fulco sannolikt medbestämmande i byggnadsplanen.
Likheten med den nederländskt-tyska arkitekturen öfvervägande. Materialet, de
-enkla detaljerna, tegelfärgen o. s. v. äro hufvudfaktorerna i intrycket: detta således
af »tegelstil». Öfverensstämmelser i detaljer med nederländska och tyska tegelkyrkor.
•— Slutord.
Efter denna historiska och jemförande öfversigt
återkomma vi till frågan om Uppsala domkyrkas stil. Närmare
bestämdt blir spörsmålet detta: öfverensstämmer Uppsala
-domkyrka med den nordeuropeiska tegelstilens allmänna
drag eller visar den helt andra, frän den vanliga
tegel-arkitekturen alldeles afvikande?
Då man af Uppsala domkyrkas nuvarande utseende icke
kan bedöma dess ursprungliga, är det af nöden att
undersöka hurudant detta varit. De äldsta afbildningar vi ega
äro de, som meddelas i planscherna till Olof Rudbecks
Atland, fig. 87 B (från 1670- eller 1680-talet) och den
dermed öfverensstämmande i Eenbergs Berättelse (1704),
vidare Dahlbergs teckningar i Suecia Antiqua och de af
Peringskiöld meddelade kopparsticken (från 1600-talets
sista år). Rudbecks och Eenbergs dåliga konturteckningar
visa kyrkan från dess nordvestra sida (fig. 37). Dahlbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
