- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
103

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 1511 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 103

sista »restaurationen» å väggarne i detta kapell, det n. v.
De Geerska (fig. 40 d) — det enda ställe f. n. i kyrkan,
der man haft smak nog bibehålla teglet i knektar och
hvalfsträngar oputsadt —, S. Eriks legend afbildad. I flera
handlingar, i synnerhet från år 1314, omtalas S. Eriks
•kapell, hvilket väl var något annat än den plats i
högkoret, der hans skrin och »tafla» uppstäldes, då de flyttades
från träkapellet. Emellertid blir frågan något invecklad,
då man strax efter nyssnämnda handlingar från år 1314
ser omtalas »S. Olofs och S. Eriks kapell eller kor», detta
sedan invånarne i Helsingland, Ångermanland och
Medelpad af konungen uppmanats att till erkebiskopens
diposi-tion ställa den sedan gammalt af dem utgjorda S.
Olofsgärden1. Kanske fick i S. Eriks kapell sedermera S. Olof
ett altare, hvilket särskildt underhållits af medel från
Norrland, der, liksom i det angränsande Norge, detta
senare helgon var föremål för ifrig dyrkan. Såsom nämndt
blef också, sannolikt på grund af den hjelp de
norrländska landskapen lemnat till kyrkans byggnad, denna
invigd äfven åt S. Olof2.

Kapellet närmast åt nordvest intill SS. Nicolai och
Catharinas (fig. 40 e), det nu s. k. Sture-kapellet, har
naturligtvis också varit uppkalladt efter något eller några
helgon; men man har icke någon säker kunskap om
hvilket eller hvilka. Ett kapell, som jemte de nu anförda
tidigast omtalas, var helgadt åt Johannes Baptista och

1 Se DS n:is 1926, 1950 (der Johan Engel år 1314 förordnar
att i S. Eriks kapell begrafvas), 1957, 1959 f. och nr 1962 f.

2 Peringskiöld påpekar, att det äfven funnits ett »S. Henriks
och S. Olofs chor», som skulle varit beläget »inom norra dörren».
»Henricus» och »Ericus» förvexlades under medeltiden ofta; i
påfve-brefven kallas den senare vanligen »Henricus». Men Finlands apostel
Henrik hade också ett kor i Uppsala domkyrka, såsom handlingar från
1400-talets början visa. Kanske den hel. Olof egde två altaren i
kyrkan, eller blefvo hans reliker flyttade?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free