Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
element förekomma emellertid då och då äfven i andra
tegelkyrkor, hvarpå vi ofvan gifvit prof — särdeles i
Nederlanden, någon gång äfven i Tyskland, samt
flerstädes i Sverige. Till och med till anordningen med
statyer å korpelarne hafva vi funnit motsvarighet i
Tyskland1.
Huru Uppsala domkyrkas ursprungliga utseende varit,
huru den sannolikt under konung Albrekts tid färdig
tedde sig, har till stor del framgått af föregående
historiska undersökning. Här blott ytterligare några
anmärkningar till jemförelse med den ofvan skildrade tegelstilens
öfriga representanter.
Hvad grundplanen beträffar vilja vi blott påminna
om en tysk kyrka, som framför allt i långhuset, men
äfven i korpartiet till stor del öfverensstämmer med
Uppsaladomen: den allbekanta Marienkirche i Lübeck (fig. 13).
Denna har också, liksom Uppsala-domen, det längst i öster
belägna kapellet längre utdraget; de öfriga äro visserligen
med koromgången sammandragna, men liksom i
Uppsaladomen hafva de två östra, Beichtkapelle (resp.
Mariakapellet) omgifvande, tresidig afslutning utåt de två vestra
afslutas deremot liksom i Uppsala med oregelbundna sidor.
Flera nederländska kyrkor och just t. ex. katedralerna i
Gent (jfr fig. 9) och Brügge hafva alla korkapellen
sjelfständigt utvecklade såsom Uppsala-domen.
Med katedralen i Brügge, »den sannolikt äldsta
tegelkyrkan i Belgien», har Uppsala domkyrka en annan
väsentlig likhet, nemligen pelarnes profilering och
knektarnes anordning, som ofvan s. 79 skildrats. I
Uppsaladomen hade de af huggen sten utförda korpelarne, lik-
1 Katholische Kirche i Kulm, jfr ofvan s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
