- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femtonde delen /
130

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

E. WRANGEL.

ATS 15: 1

bära en — kanske till kroppen af tegel utförd —
takryttare.

Har kyrkan i det inre varit målad? Endast i
koromgången (i hvalfvet innanför Mariakapellet samt i de små
fälten öfver bågöppningarna till den något lägre, östra
delen) och i några kapell, hvarom ofvan talats, har man
upptäckt målningar under putsen. Sannolikt har för det mesta
den vackra oputsade tegelytan framträdt i dagen.
Hvalfkapporna jemte några smärre partier hafva kanske
ursprungligen varit hvitkalkade för att kunna erhålla
utsmyckning af (ornamentala) målningar.

De stora väggytorna öfver midtskeppets åt
sidoskeppen sig öppnande arkader (under högkyrkans fönster)
upplifvades, synes det, endast af de runda öppningarne
(jfr figg. 41—42). Dessa runda öppningar gifva emellertid
ljus åt gången öfver sidoskeppens hvalf; och liknande
runda öppningar gifva (öfver skiljebågarne till långhusets
kapell) i sidoskeppen ljus åt gången öfver kapellens hvalf.
Kanske har i midskeppet ett blindtriforium varit åsyftadt;
möjligen — i sämre fall — ett måladt sådant. Annars
förekomma just i tegelarkitekturen sådana stora tomma
ytor; men de kunde der, på grund af den lifliga, i dagen
framträdande tegelfärgen, bättre försvaras än i byggnader
af huggen sten.

Om det vestra partiet må ännu yttras några ord.
Man har med skäl anmärkt, att de stora sträfpelarnes
ställning icke vid, utan ett stycke från hörnen icke var
estetiskt berättigad. Kanske var den det tekniskt: för
bättre stöd af de stora, höga spiror uppbärande
tornkropparne. Att deremot å vestfasaden sidoskeppens
åtskilnad från kapellraderna icke markerades — såsom man
nu har gjort — var en helt vanlig anordning. En sådan
auktoritet som arkitekten Redtenbacher säger också1:

1 Leitfaden s. 196, fig. 369.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:44:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/15/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free