Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efterskrift,
innehållande tillägg och rättelser till ofvanstående
afhandling.
Ss. 4—8. Källförteckningen: af flera här nämnda
arbeten hafva, sedan ofvanstående afhandling i mars 1894 färdig
inlämnades till ATS, nya delar eller häften utkommit, såsom af
Dehio & Betzold, Die kirchliche Baukunst des Abendlandes, fasc. VI
(gotiken i Frankrike och i England), samt af åtskilliga tyska
konstarkeologiska proviusbeskrifniiigar. S. 6 uppgifves utgifvaren af
Kunstdenkmale der Provins Ostpreussen heta Bættiger, skall vara
Boetticher. Vid s. 7 må göras det tillägget, att af Svensht
diplomatarium också band III: 1—6 (handlingar från 1415—20)
utkommit (1885—1892).
Äfven andra än i källförteckningen omtalade handböcker och
ortbeskrifningar hafva för denna-afhandling samt efterskriften
anlitats. Så kunna nämnas konstarkeologiska beskrifningar öfver
konungariket Sachsen (Beschreibende Darstellimg etc. 1882 ff.),
öfver Hessen (Kunstdenkmale 1885 ff.), Anhalt (Bau- und
Kunstdenkmale 1892), Bayern (Kunstdenkmale 1892 ff.), Württemberg
(1889 ff.) m. fl. För Holland kan känvisas till F. N. M. Eyck
van Zuylichem’s planschverk Les églises romanes da royaume des
Bays-Bas (Utrecht 1858) och Le Style ogival des églises du royaume
des Bays-Bas (Utrecht 1863) samt några nedan omtalade
specialarbeten. W. Neumann, Das mittelalterliche Riga (Berlin 1892), är
af intresse för studiet af den ostbaltiska tegelarkitekturen.
S. 10 ff. Beträffande tegelmaterialets utbredning under
medeltiden, se den hosföljande kartan, hvars anspråk och
betydelse förklaras i not. 2 s. 10.
Man observere gränstrakterna: vid Rhen, i Westfalen, i de
sachsiska landen (äfven i Syd-Tyskland, t. ex. i Bayern, förekommer
teglet här och der användt till stora byggnader), i Schlesien, å
jutska halfön (äldre tegelkyrkor i Jutland äro omtalade af V. Koch
i AnO 1895 s. 201), skandinaviska halfön etc. Det bör, i
anslutning till hvad som yttras ofvan s. 41 ff., betonas, att det var
köpstäderna, som, med samfärdsmedlens ökande, i hög grad befordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
