Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 15:1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 135
murade af tegel; den tegelbyggda Hof te Egmond började troligen
anläggas mot 800-talets slut, slottet Bredero mot 900-talets slut,
Utrechts murar på 900-talet, Groningens murar HIO (enligt J. A.
Feiths undersökningar) o. s. v. Att tegel och kanske äfven
tegel-slagare hämtats från Nederlanden till Danmark flera decennier före
år 1200, har ofvan s. 18—19 berättats.
Hvad som s. 14 yttras, att i Nederlanden teglet ända sedan
Romarnes dagar varit kändt och alltjämt användt, bekräftar sig
således till fullo af de senaste noggranna forskningarna. Teglet
synes väl en tid därstädes varit mindre användt till monumentala
byggnader af religiös art. Till åtskilliga profana byggnadsverk
begagnades det nog, likasom äfven lergodsindustrien torde bibehållit
sig. Emellertid aftog byggnadsverksamheten i allmänhet genom
Normandernas härjningar på 800- och 900-talen och den började
icke åter florera förr än efter år 1000. Då hade man emellertid
lärt känna den rhenska tuffen, och denna kom nu att begagnas till
vackra byggnader äfven i lågländerna vid Rhens mynning, ja t. o. m.
ännu längre bort, på den jutska halfön (jfr ofvan not 3 s. 15 f.).
Efter 1200-talets midt började emellertid transporten af rhensk
tuffsten att aftaga; men detta berodde med all sannolikhet icke,
såsom Heims antager, på att teglet först då blef bekant, utan på
andra orsaker (t. ex. på ökade svårigheter vid tuffens anskaffande
och transportering); tvärtom var det väl så, att teglet åter kom
till användning — och nu med den uppblomstrande nya, gotiska
stilen till en storartad användning —, just därför att tuffen icke
längre kunde så lätt anskaffas.
Beträffande teorien om Nederländarnes inflytande på
tegel-arkitekturen i Tyskland se nedan anmärkningen till s. 32 ff.
S. 16 rad 1 nedifrån står: den äldsta läs: de äldsta
S. 19 (OCh not 2 S. 39). Om Roskilde domkyrka se vidare
J. Langes föredrag om Oprindelsen til den ntwærende Domkirke
i Roskilde refereradt i Kirkehistoriske Samlinger 4:e Række III.
Roskilde-domens nuvarande byggnad påbörjades enligt Lange
sannolikt på 1190-talet. S. Vincent i Tournai, som eger en fönstergrupp
af samma form som den ofvan s. 39 antydda i Roskilde-domen, är
ett litet fyrkantigt kapell beläget alldeles vid katedralen. Lange
anser intet skäl föreligga att förlägga fönstergruppernas anläggning
i Roskilde till efter 1234 års brand. Trots den ursprungliga franska
kompositionen betraktar Lange Roskilde-domen såsom en till
karakteren väsentligen dansk byggning, som, till följd af materialets och
handtverkets beskaffenhet, talar tegelarkitekturens språk; en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
