Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 2 OM NÅGRA ARKEOLOGISKA TORFMOSSEFYND. 3
och i stället invandrar en saltvattensfauna, efter hvars
viktigaste representant, snäckan Litorina litorea, denna tids
baltiska haf fått namnet Litorina-hafvet.
Detta Litorinahaf och det därmed samtidiga
postglaciala Vesterhafvet gingo högt öfver den nuvarande
strandlinien, högst i Skandinaviens centrala delar i
mellersta Norrlands kusttrakter, där kanske ända upp till
100 meter, men höjden öfver hafvet af de strandvallar,
som markera Litorina-hafvets största utsträckning, aftager,
liksom förhållandet var med det senglaciala ishafvet, ju
mer man aflägsnar sig från detta centrum. Litorina-hafvet
var, som fossilen i dess aflagringar, leror och postglaciala
skalgrusbankar (t. ex. vid Observatoriebacken i
Stockholm och Sandgropen vid Uppsala) antyda, saltare än den
nutida Östersjön.
Litorina-tiden öfvergår i nutiden genom att den
»sekulära höjning», som utmärker våra nuvarande kuster,
blir en direkt fortsättning af den höjning, som landet
undergått, sedan Litorina-hafvet och det postglaciala
Vesterhafvet nått maximum af sin utbredning.
Växtvärldens utveckling under hela denna tid kan
man följa genom att studera de lemningar däraf, som
finnas bevarade i leror, gyttja, kalktuff, torf o. s. v.
Genom gynnsamma fynd af växtförande bildningar, som
t. ex. genom att vara öfverlagrade af strand vallar stå i
direkt relation till ett visst kändt nivåförändringsskede,
har man för bedömandet af de olika växtförande
bildningarnes ålder i förhållande till de ofvan skildrade
nivåförändringarne fått flere hållpunkter.
I fråga om torfmossarne, hvilka i denna fråga lemna
forskaren det utan all gensägelse rikligaste och
värdefullaste materialet, har man därjämte funnit, att under
postglacial tid nederbördsförhållandena periodvis växlat,
hvilket framkallat motsvarande växlingar i de torfbildande
Täxtformationernas sammansättning, ända till den grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
