- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
16

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 AXEL KOCK.

ATS 16: 3

målet enligt Rääf, Ordbok öfver Ydremålet; fsv. i høsthers
(början af 1500-talet).

fsv. j høstass (år 1509).

nysv. i påskas, i pingstas, i julas, i vintras, i våras,
i somras, i höstas — i samtalsspråket i sövdas, i mändas
etc. t. o. m. i lördas. Redan fsv. använder i freydax (år
1511), i sunnodax (senare hälften af 1400-talet), i
odhins-dags (år 1507).

fsv. i høstres (början af 1500-talet), fsv. i wintress
(Grönblad, Nya källor till Finlands medeltidshistoria, s.
317); j våris (Arvidssons Handl. I, s. 169); i høøstes (år
1505); Gustaf II i förledne høstes, fsv. (j) fastis »under
sist förflutna långfasta» (början af 1500-talet), i aftes
(slutet af 1400- och början af 1500-talet) — i nygutn. i
ladis »i våras» (fgutn. lapig »vår», lapig s »om varen»).
I Skåne brukas i middes »i middags», i sönd es, i mdndes
ete. »i sönda(g)s» etc. ej blott af allmogen, utan äfven af
personer, som få anses tala ett något mindre vårdadt
riksspråk.

fsv. i aftonse {Klo st er läsning från år 1385), nysv. i
afse, i morse; i bygdemål i söndase, i somrase, i vårase;
i östergötland förqvällse »i förgårs afton» enligt Rietz.

Nyno. bygdemål hafva i aftes (aftas) och i aftans.
Nyda. använder som bekant i aftes, i mores, och Kalkars
ordbok upptager redan från Chr. Pederssen uttrycket i
afftis.

Hvad som i första rummet tarfvar förklaring vid de
ofvan anförda svenska tidsuttrycken är, att i efterföljes
af en genitiv, hvilket som bekant annars icke är fallet.

Jag tänker mig att två skilda förhållanden framkallat
detta bruk.

Sedan gammal tid kunde genitiven utan föregående
preposition användas för att uttrycka tidsbestämningar.

Redan got. använder gistradagis »i morgon». Isl.
brukar t. ex. ens hindra dags »följande dag», sams mis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free