- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
2

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 VILHELM GÖDEL. ATS 16: 4

stora allmänning, i hvilken alla ha äganderätt, således
äfven ett litet folk, så vidt det nämligen lefver ett friskt
och vaket kulturlif, gjort och gör sina insatser i den
andliga utvecklingen, med andra ord lefver med.

Det som ett sådant folk under sådana förhållanden
hämtar in, är följaktligen icke att betrakta som ett
utifrån bekommet lån, en främmande importerad vara, det
är något, som det genom sin delaktighet i det
gemensamma stora arbetet kan kalla sitt, något, som det i
sin egen sträfvan och forskning själft sökt och längtat
efter, kanske också delvis lyckats finna och redan börjat
ge form och uttryck åt. Men detta är förhållanden, som
gå igen hos alla folk, äfven de största, och på hvad grund
kan man då framhålla det såsom något specielt
kännetecknande och utpekande för de små?

Det är ju så tydligt, att det karakteristiska i tiden
skall sticka fram och göra sig gällande hos ett
kulturfolk i dess verksamhet och lifsyttringar, att man ju rent
af gör detta till en fordran och framhåller det som ett
villkor för att vilja tillerkänna en nation full andlig
lifaktighet. Och skall man mäta ett folks kulturvärde, så
har man väl att ta hänsyn icke blott till det fullt
originella det skapat och frambragt utan äfven att se till,
huru det ställt sig till tidens stora strömningar och
rörelser, om det haft förmåga att från desamma ta upp just det,
som behofvet kräft, och så organiskt tillägna sig detsamma
för att sedan i själfständig alstring kunna åter i sin tur
verka influerande och pånyttfödande.

Detta är just något, som vi i litterärt afseende kunna
säga oss hafva gjort. Och för öfrigt skall man medge,
om man helt opartiskt och utan någon kurtis mot
utlandet vill bedöma vår litteratur, att den i många stycken
godt kan låta jämföra sig med de stora kulturfolkens,
liksom man också skall erkänna, att vi i förhållande till
vår materiella kraft och yttre maktställning gifvit snarare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free