Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÄNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 29
aktigt svar. Han säger nämligen på tal om dess
proveniens, att »Haandskriftet, der rimeligvis i 14 de
Aarhun-drede tilhørte Færaernes Bispestol, har omtr. 1500 faaet
Tilskrifter i blandet norsk-dansk Sprog»1.
Den första delen i detta påstående är ju endast ett
antagande utan vidare stod, än att handskriften innehåller
en réttarbot för Färöarna, och den sista, den om
»tillskrifterna» från omkring 1500, visar sig icke hålla streck. De
randanmärkningar och rubriceringar, som Storm med detta
utlåtande åsyftar, kunna nämligen härröra från hvilken
del af 1400-talet som helst, synes det, och äro för öfrigt
icke affattade på »blandet norsk-dansk Sprog» utan på
fornsvenska, för så vidt icke latinet blifvit användt, såsom
oftast skett. Några exempel skola tydliggöra detta. A
bl. 82 r. står: »Win konrags frid j resom», å bl. 99 v.:
»Hwru æghande lather sina iordh a legha — —2 longum
passum oc wm affradh» och å bl. 136 r. läser man: »Wm
thorn som ey wilia skipa ma??nom rætt.»
När handskriften kom öfver till Sverige, hade
tydligen någon vetgirig broder bland Vadstena-munkarna
börjat studera och undersöka den, hvarvid han gjort de
ifrågavarande randanmärkningarna och förklaringarna. Det
är precis, som man kunde vänta sig.
Vi ha således haft denna handskrift i Sverige redan
på 1400-talet. Omnämd och citerad i något arbete från
denna tid är den visserligen icke, så vidt mig bekant är.
Men redan i Olaus Petris Svenska krönika finner man den
anförd och åberopad. Ty när författaren här i sitt arbete
hänvisar till sina källor och därvid icke blott drar fram
våra egna gamla lagar, som han vetat begagna och göra
1 Norges gamle love 4, 700.
2 Anteckningen, som genom skada å handskriften är omöjlig att
tolka på denna punkt, synes emellertid här ha de vanliga
förkortningstecknen för det latinska quœ dicitur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
