Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNORSK-ISLÅNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 43
Askabyensis», i hvilken Lilla rimkrönikan förekommer i
ännu defektare skick1, utan på den, ehuru visserligen
nu förkomna handskrift, som Messenius begagnat för
sin Then Gamble och minsta Swenske Rijmkrönikan i Twå
Små Gamble Sweriges och Göthes Chrönikor, Stockholm
1615, samt dessutom en afskrift från slutet af 1500-talet på
6 blad i folio, som nu finnes å Kongl, biblioteket. I såväl
Messenius7 edition som den sistnämda afskriften bildar
Karl Knutssons-monologen den lämpliga afslutningen.
Tar man nu den Lilla rimkrönikan sådan, som hon
ursprungligen synes hafva kommit från parafrasörens penna,
och i detta skick mönstrar henne, så skall man finna, att
hon går fram i tiden till slutet af 1449, just samma år,
på hvilket också den Prosaiska krönikan i sina båda
redaktioner, såväl utan som med tillägg, stannar. Med hänsyn
till krönikörens sätt att föra fram berättelsen ända till
»nuet», drar man gifvetvis häraf de ganska otvifvelaktiga
slutsatserna, att den Prosaiska krönikan författats 1450, att
den omedelbart efter sin affattning, samma år om man
så vill, blifvit interpolerad och försedd med tillägg från
Didrikskrönikan samt omskrifven i versifierad form, den
s. k. Lilla rimkrönikan, och till sist såsom en följd af allt
detta: att Jiörekssagan varit i svensk öfversättning
tillgänglig 1450.
Men på hvilken grund har då Klemming och med
honom Schück kunnat förlägga öfversättningen till midten
af 1450-talet?
Jo, på trenne ställen i den Prosaiska krönikan
förekommer ett uttryck: »som framdelis i bokin sigx»,
hvilket Klemming ansett »åsyfta en utförligare behandling i
den bok författaren anlitade som källa. Denna bok åter
kan, så vidt vi nu veta — fortsätter Klemming —, ej
hafva varit någon annan än gamla Eriks-krönikan och
1 Se Svenska medeltidens rimkrönikor (S. F. S. S.) 3, 250 ff.
och 274 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>